Foto: Erik Liljeroth/Nordiska museet
Foto: Erik Liljeroth/Nordiska museet

– I Sverige var samiskan inte förbjuden utan mer bortprioriterad. Språket användes som ett sätt att hålla den samiska befolkningen segregerad från den svenska, säger Otso Kortekangas.

I Sverige var det nationalekonomiska tankar om hur samerna framför allt skulle bli modernare och effektivare renskötare som låg till grund för språket i nomadskolan. Visst fanns också rasbiologi i botten, men det var främst en vilja att få fjällvärlden att bli lönsam genom rennäringen som styrde skolgången för barn till renskötande samer. Därför prioriterades svenskan, eftersom man tänkte sig att moderniseringen måste komma från det rikssvenska och statliga.

Otso Kortekangas har tittat på hur skolan sett ut i Sverige, Norge och i Finland. I Norge användes samiskan som ett verktyg för att lära ut norska, och i Finland där skolorna var kyrkliga användes samiska för att sprida det kristna evangeliet. I alla länderna fanns uppfattningen att huvudsaken var att barnen kunde nationens huvudspråk perfekt. Samiska var inget man kunde klara sig med, menade myndigheterna.

I filmen Sameblod går studiebegåvade Elle Marja i en nomadskola och drömmer om att bli lärarinna, men hon får tvärt nobben när hon vill läsa vidare.

– Trots att filmen ger denna bild var det faktiskt många samiska flickor som blev lärarinnor, men det är klart att de fick bli lärarinnor i nomadskolorna. Å andra sidan var vägen till högre utbildning stängd för väldigt många på den tiden, säger Otso Kortekangas.

Läs mer om Otso Kortekangas avhandling.