Foto: Niklas Björling
Jonvätskor har många användningsområden och kan minska miljöpåverkan, enligt Anja Mudring. Foto: Niklas Björling
 

- Samhället står inför stora miljöutmaningar. Vi vill behålla vår levnadsstandard och samtidigt minimera vårt ekologiska avtryck. Här har jonvätskor en viktig roll att spela, säger Anja Mudring, professor vid Institutionen för material- och miljökemi.

Jonvätskor upptäcktes av kemister redan i mitten av 1900-talet, men det är framförallt under de senaste två decennierna som intresset för ämnesgruppen har fått ett uppsving internationellt. Det ökande intresset, både inom akademi och industri, beror framför allt på möjligheter att använda jonvätskor som ett mindre miljöskadligt alternativ till dagens lösningsmedel, som ofta är både farliga för miljön och hälsovådliga.

– Jonvätskor är säkrare än dagens lösningsmedel. De är inte brandfarliga och de ger hellre inte upphov till några farliga utsläpp. De är bättre även ur arbetsmiljösynpunkt.

Göran Gustafsson-priset till Anja Mudring

När Anja Mudring 2016 tillträdde som professor vid Institutionen för material- och miljökemi var hon redan en välmeriterad forskare som gjort internationell karriär – året efter mottog hon Göran Gustafsson-priset för sitt arbete. Sedan dess har hon byggt upp forskningen om jonvätskor vid Stockholms universitet.

Bland annat var hon delaktig i att Robin D. Rogers, till vardags professor vid University of Alabama, under 2019 innehar Tage Erlanders gästprofessur. Robin Rogers utvecklar en ny miljövänlig metod att framställa viskos ur skogsavfall.

Många användningsområden

– I Sverige är många tillämpningar av jonvätskor kopplade till viskos. Det är inte så konstigt med tanke på er stora skogsindustri. Men det finns många andra användningsområden.

Själv arbetar Anja Mudring med både grundforskning och i mer tillämpade projekt. Bland annat studerar hon tillsammans med KTH, Luleå tekniska universitet och industriföretagen ABB och Nynas hur jonvätskor kan användas som smörjmedel i nya elfordon.

Hon har också upptäckt att jonvätskor kan göras magnetiska. I ett pågående projekt, med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten, studerar hon hur sådana magnetiska jonvätskor skulle kunna användas för att producera et energieffektivt alternativ till LED- och OLED-ljuskällor.

Miljövänlig process för att återvinna metaller

Under sin tid i USA utvecklade Anja Mudring en miljövänlig process för att återvinna värdefulla metaller, bland annat kobolt, från gamla mobiltelefoner och datorer. Metoden, som hon utvecklat tillsammans med två tidigare kollegor vid Ames Institute, är patenterad och den belönades nyligen i en amerikansk innovationstävling.

– Idag används giftiga kemikalier för att utvinna sällsynta metaller ur elektronikskrot. Vår metod använder jonvätskor som bygger på ingredienser som du i princip kan äta.

En viktig fördel med jonvätskor är den stora mångsidigheten, och att de kan anpassas till många olika användningsområden, konstaterar Anja Mudring. För att framställa jonvätskor räcker det att blanda två olika sorters joner – liksom vanligt bordssalt. Det gör jonvätskor till ett ofarligt – och roligt ämne att jobba med, säger Anja Mudring.

– Som kemist är det en sann glädje att kombinera två salter. Det finns ett oändligt antal kombinationer det kan göras. Genom att leka med olika salter i labbet hoppas vi att bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle!

Text: Henrik Lundström