Bicyclus anynana. Foto: Andre Coetzer och Oskar Brattström.
Fjärilen Bicyclus anynana anpassade till torr- respektive regntiden. Foto: Andre Coetzer och Oskar Brattström.
 

Många insekter kan anpassa sin parningstid efter torr- och regnperioder. Forskare från bland annat Stockholms universitet har visat att sådana arter inte har tillräckligt stor variation i sin arvsmassa för att snabbt kunna utveckla ett annat svar på eventuella förändringar i årstidssignaler. Det betyder att de har en begränsad förmåga att anpassa sig till mer oförutsägbara miljöförhållanden som kan uppstå på grund av förändringar i klimatet.

Forskarna undersökte en afrikansk fjäril, Bicyclus anynana, där individerna utvecklas olika beroende på om de föds under regn- eller torrtiden. Fjärilarna uppvisade stor variation i genuttryck beroenden på förhållande som de upplevde under uppväxten, vilket påverkar hur de ser ut och beter sig. Men när forskarna tittade på de gener som var inblandade i hur individerna reagerar på säsongsförändringar var de alla mycket lika.

– Om miljön förändras långsamt kan den här arten anpassa sig successivt eftersom gynnsamma mutationer har tid att uppstå, men i ett snabbt föränderligt klimat får de sannolikt problem. Årstidsförändringarna blir allt mindre tillförlitliga, så att vara fast i ett specifikt svar på årstidsväxlingar kan göra att en art hamnar i riskzonen för att bli utrotad, säger Christopher Wheat vid Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

Det verkar finnas både likheter och skillnader i hur fjärilar reagerar på säsongsförändringar mellan tropikerna och nordligare breddgrader, vilket kan påverka hur de reagerar på förändringar i klimatet. Svenska fjärilar använder andra signaler från sin lokala miljö, som förändringar i dagslängd, som signaler för hur de ska förbereda sig för den kommande årstiden. De uppvisar också större genetisk variation, berättar Christopher Wheat, men mer forskning behövs för att korrekt förutsäga hur olika arter kommer att reagera på klimatförändringar i framtiden.

Läs hela studien i Nature Communications.