Julia Uddén porträttbild
Julia Uddén. Foto: privat.

Julia Uddén har använt hjärnskanningsapparaten fMRI för att ta reda på vad i hjärnan som är annorlunda hos personer som har svårt respektive lätt för att kommunicera.

– Jag har tidigare använt världsledande utrustning som finns i Holland och fMRI på SUBIC är väldigt lik den. Det fungerade förvånansvärt bra, berättar Julia Uddén.

När deltagarna låg i hjärnskannern fick de lyssna på en mening som sades med olika intonation. Samtidigt ändrades betydelsen av meningen beroende på vad som hände innan i dialogen. Forskargruppen undersökte sedan om deltagarna uppfattade skillnaden i betydelse och vad som då hände i hjärnan. Resultatet blev att starka och svaga kommunikatörer reagerar på olika sätt i hjärnan när de bearbetar underförstådda budskap, alltså inlindad kommunikation.

Forskningen skapar ny kunskap kring hur vi gör när vi förstår vad som sägs i ett samtal och hur detta fungerar i hjärnan. Den kan också utgöra en viktig grund för att förstå kommunikationsproblem som finns i många neurologiska och psykiatriska sjukdomar såsom ADHD, schizofreni och autism. Men även för fullt friska individer gäller det att en del personer är bättre på att kommunicera än andra. Starka kommunikatörer tar bland annat hänsyn till vilka ord de använder beroende på vem de pratar med. De har också förmågan att uppfatta underliggande betydelse utifrån vilka ord som betonas i meningen.

Julia Uddén har redan planerat att använda fMRI igen i nästa forskningsprojekt, då ska hon och hennes kollegor undersöka hur ungdomar utvecklar förmågan att tolka underliggande mening i ett samtal.

Två ihopkopplade EEG-system

Mattias Heldner och hans forskarkollegor använder EEG-utrustningen på SUBIC
Mattias Heldner (med hörlurar) och hans forskarkollegor använder EEG-utrustningen på SUBIC. Foto: Jens Olof Lasthein.
 

Mattias Heldner och hans forskargrupp behövde två EEG-system så de tog med sitt eget från Fonetiklaboratoriet och kopplade ihop det med SUBIC:s. På så sätt kunde de samla in hjärnaktivitet från två personer samtidigt.

– Vi tror att vi är först med att göra en EEG-inspelning av två personer som har ett spontant samtal. Vi vet ännu inte om det kommer ge någonting, men om det gör det är det väldigt spännande.

De flesta människor samtalar varje dag och är bra på att samtala. Men vad det är som gör att det fungerar så bra, det vet ännu inte forskarna.

– Vi misstänker att det händer saker när två människor pratar med varandra som inte går att uppfatta endast genom att se och lyssna på samtalet. Ett exempel kan vara att någon tänkt säga något men sedan inte gör det. Ett sätt att få syn på detta skulle kunna vara genom att studera hjärnaktivitet och hur den brukar se ut innan man börjar prata. Ett annat är andningen. Vi tror att andning är viktig för hur vi reglerar samtal, en snabb inandning kan till exempel vara tecken på att man tänker börjar prata.

Forskarna kombinerade EEG-inspelningar med ljud- och strupmikrofonsinspelningar för att tydligare se när försökspersonerna pratade och när de var tysta. De använde även andningsband för att mäta när personerna andades in och ut.

– I förlängningen skulle den här forskningen kunna bidra till att göra samtal mellan människa och maskin mer lik samtal mellan människa och människa. Desto mer vi förstår av hur det mänskliga samtalet fungerar, desto större chans har vi att återskapa det med maskiner. Ett exempel kan vara att en social robot uppfattar att personen den pratar med gör en snabb inandning och då förstår att personen är på väg att säga något.

Mattias Heldner och hans forskarkollegor var de första som använde EEG-utrustningen på SUBIC, den var så ny att de fick packa upp den och installera den innan de kunde använda den.

– Vi hade tillgång till en studio och ett stort kontrollrum. Det är fina lokaler som är välanpassade till den forskning vi bedriver, berättar Mattias Heldner.

Får forskargruppen bra resultat av den första datainsamlingen kommer de göra en fortsättning och då använder de sig gärna av SUBIC igen.

Fakta om SUBIC

Centret är öppet för alla forskare med affiliering till Stockholms universitet eller affiliering till annat svenskt universitet samt deras internationella samarbetspartners. Läs mer om vilken utrustning som finns på su.se/subic