Utbildningarna skiljer sig åt på bl a följande sätt:

Fysik kontra teknik

Fysikutbildningen på universitetet ger, under de fem första terminerna, en bred och djup kunskap om fysikens alla kärnområden (den klassiska mekaniken, relativitetsteorin, elektromagnetismen, vågrörelseläran, termodynamiken och kvantmekaniken). De övriga ämnen som läses (matematik, experimentell metodik och numersika metoder) är vad som behövs för att klara av och förstå denna fysik. Efter fem terminer kan man välja kurser fritt efter eget intresse. Under motsvarande period med obligatoriska kurser på civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik läses liknande fysikkurser som på universitet men dessutom kurser av mer teknisk natur (som t.ex. hållfasthetslära och elektronik). Man täcker alltså ett något större kunskapsområde på KTH, men har då å andra sidan något mindre tid för fysiken. På universitetet ges mer tid och möjlighet att tränga djupare in i fysiken. Fysik är ett ämne som kräver mycket tid och funderande — universitetet erbjuder mycket goda möjligheter till detta.

Undervisning

Fysikstudenten på universitetet har färre undervisningstimmar än vad KTH-studenten har. Detta är en del av universitetets idé och själ. Universitetet är inte en skola där man sitter på lektioner hela dagen och har läxor. Det allra viktigaste är istället de egna studierna — antingen hemma på kammaren eller gärna tillsammans med studiekamraterna. Det senare uppmuntras genom att många av kurserna har inlämningsuppgifter som får lösas i grupp men också kan ge poäng på tentamen. Idén här är att man lär sig mycket på att samtala och diskutera med sina studiekamrater och att förklara för varandra. Föreläsningarna, laborationerna och lärarna är viktiga hjälpmedel för studenten i hans eller hennes strävan efter kunskap och lärdom — men i sistone är det det egna, icke schemalagda, arbetet som är avgörande. Universitetsstudenten har alltså större frihet — men det är en frihet under ansvar.

Forskningsanknytning

Fysikum vid Stockholms universitet är en institution med många lärare, som nästan alla också är aktiva forskare inom grundforskningen, och relativt få studenter. Atmosfären är informell med nära kontakter mellan studenter och mellan utbildning och grundforskning. Vi anser att denna forskningsanknytning är viktig för att på sikt upprätthålla kvalitén i undervisningen. Vår erfarenhet är också att forskningsanknytningen stimulerar undervisningen och studenterna. Många av våra studenter funderar på att i framtiden fortsätta med forskarutbildning i fysik — för dessa är den nära kontakten med forskarna och forskningen av särskilt stor betydelse.