Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.

Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.

Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar. Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen 41, en publik lokal i de gamla universitetskvarteren i Vasastan.

Välkomna!

Program hösten 2023

19/9: Från dröm till verklighet: Skapandet av Israel ur svensk horisont. OBS! INSTÄLLT. Nytt datum kommer.

Staten Israel bildades den 14 maj 1948. Det symboliserade ett betydelsefullt ögonblick i judisk historia och svenska judar diskuterade under den tidiga efterkrigstiden denna stat och förhöll sig till den. Det resulterade i ett historiskt medvetande som betonade etnicitet och fokuserade på judendomen som ett kollektiv, särskilt i förhållande till Israels geografiska territorium.
   Hur såg denna diskussion ut och vilken roll spelade minnet av Förintelsen i uppbyggnaden av den israeliska staten, inte minst eftersom många Förintelseöverlevande emigrerade till Israel.

Julia Sahlström är doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet

Se händelsen i kalendariet

3/10: Sveriges första gymnasium fyller 400 år – tillkomst och funktion

Den 25 mars år 1623 grundades Sveriges första gymnasium i Västerås, det var det första av tolv gymnasier som inrättades inom loppet av några decennier. Kung Gustav II Adolf beskrev år 1620 hur rikets skolor höll på att förfalla och prästerskapet fick då i uppdrag att ta fram ett nytt förslag på hur skolorna kunde organiseras. Det blev början på ett omfattande reformeringsprojekt.
   Hur gick det till och vilken funktion hade de första svenska gymnasierna?

Pontus Folkesson är doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet

Se händelsen i kalendariet

17/10: Sjukdom och hälsa i 1600-talets Stockholm: Catharina Wallenstedt och hennes familj

Föreläsningen djupdyker i ett kvinnoliv i 1600-talets Stockholm. Catharina Wallenstedt tillhörde nyadeln och har efterlämnat en stor samling familjebrev där hennes tillvaro skildras. Speciellt framträdande är hennes intresse för sjukdom och hälsa.
   Hur uppfattade hon till exempel sin egen kropp och familjens? Hur var det att vara sjuk eller hälsosam under 1600-talet, vilka sjukdomsbehandlingar använde hon sig av och hur såg hon på barndom och åldrande.

Mari Eyice är fil dr historia och forskare på Historiska institutionen, Stockholms universitet

Se händelsen i kalendariet

31/10: En ung socialist i 1880-talets Stockholm

Uppfinnaren och industrimannen Carl Alrik Hult (1867–1964) flyttade till Stockholm som femtonåring och blev fabriksarbetare på Kungsholmen. Han var under sina sena tonår på 1880-talet engagerad i den allra tidigaste socialdemokratin i huvudstaden och umgicks med socialdemokratins pionjärer, bland annat August Palm och Hjalmar Branting.
   Föreläsningen behandlar Carl Alrik Hults ”röda” ungdomsår, utifrån de egna minnesanteckningarna.

Anna Götlind är professor i historia vid Stockholms universitet

Se händelsen i kalendariet

14/11: Lagstiftning och människors beteenden och psykologi under medeltiden

Under medeltiden infördes skrivna regionala och nationella lagar i Sverige. Hur påverkades människors beteenden och mentala uppfattningar av dessa lagar, till exempel när det gäller fridslagstiftningen och när utövande av trolldom fastslogs som ett brott?
   Blev samhället fredligare när det skapades särskilda fridszoner? Och förändrades föreställningarna om trolldom även i människors vardagliga uppfattningar? Kan man tala om ett slags juridisk psykologi?

Fraser Miller är doktorand vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Gwendolyne Knight är fil dr och postdoc-forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se händelsen i kalendariet

28/11: Idrott och soft power

VM 2022 i Qatar visade tydligt att statsmän och kandidat- och värdstäder använder sport för att glorifiera sig själva och sin regim. Att politiker, och andra, utnyttjar idrotten för att utöva mjuk makt (soft power) är dock inte något nytt fenomen. Ända sedan uppkomsten av den moderna olympiska rörelsen har sport och politik interagerat.
   Men vad är mjuk makt och varför är den så viktig idag? Hur har denna form av maktutövning växt fram och fungerat historiskt inom idrotten?

Jens Ljunggren är professor i idrottshistoria vid Stockholms universitet.

Se händelsen i kalendariet

Tid och plats för alla föreläsningar: Tisdagar kl. 18:30, på ABF-huset, Sveavägen 41