Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset våren 2024

Under flera år har Historiska institutionen arrangerat öppna kvällsföreläsningar i Historia på ABF-huset. Våren 2024 hålls föreläsningarna under sex måndagskvällar, med start den 26 februari. På programmet står bland annat ämnen som Vasatidens folkliga motstånd mot centralmakten, flyktingkrisen i Sverige under Karl XII:s tid, polisyrkets utveckling och bostadsfrågan i Stockholm ca 1840-1950. Välkomna!

Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.

Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.

Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar. Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen 41, en publik lokal i de gamla universitetskvarteren i Vasastan.

Välkomna!

 

Program våren 2024

26/2: Folkligt motstånd och den tidigmoderna svenska staten

När Gustav Vasa och hans efterföljare byggde ut den svenska statsapparaten under 1500- och 1600-talen ökade statsmaktens uttag av skatter och arbetstjänster. Bland annat skapades en stark krigsmakt med en modern örlogsflotta. Detta skedde inte utan motstånd från de bönder som betalade skatterna och utförde arbetet med upprustningen.
   Hur såg motståndet ut och hur påverkades örlogsflottan och staten av motståndet?

Föreläsare: Dan Johansson, fil.dr. i historia och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

11/3: Restitution och kompensation till Förintelsens offer

Efter andra världskriget diskuterades internationellt hur rättvisa skulle kunna skipas åt de judar som utsatts för brott och blivit bestulna på sina ägodelar i Förintelsen. Forskning har visat att detta skedde i två faser: efter 1945 och efter 1990.
   Hur skiljde sig diskussionen kring restitution och kompensation mellan tidsperioderna, utifrån etiska, juridiska och moraliska dimensioner, och varför? Skiljde sig diskussionerna i Sverige från den internationella?

Föreläsare: Julia Englander, doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

25/3: Sveriges första flyktingkris: flyktingmottagande i Karl XII:s Sverige

Flyktingmottagande är inget nytt problem i historien. Åren 1710 till 1716 flydde uppemot 20 000 svenska undersåtar när ryska trupper ockuperade Baltikum och Finland. Karl XII utlovade att dessa flyktingar skulle få hjälp och skydd i Sverige, men landet knäade redan under krigsskatter, epidemier och militär mobilisering.
   Hur organiserades flyktingmottagande under 1700-talet? Och vad hände med hjälpvilligheten när kriget fortsatte år efter år?

Föreläsare: Olof Blomqvist, fil.dr i historia och forskare vid Göteborgs universitet, med koppling till Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

8/4: Stadens kåkar. Nödbostäder och andra nödlösningar i Stockholms bostadsfråga ca 1840–1950

Under olika perioder från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet upplät Stockholm stad nödbostäder för husvilla. De inhystes i olika tillgängliga fastigheter, men vid flera tillfällen byggdes särskilda baracker för dem.
   Vilka förändringar skedde när staden successivt blev en betydande hyresvärd och fick ett större ansvar för befolkningens välfärd? Vilka följder fick de för den senare sociala bostadspolitiken?

Föreläsare: Hannes Rolf, fil.dr. i historia och lärare och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

29/4: Svensk socialdemokrati och de politiska flyktingarna från Nazi-Tyskland

Tusentals socialdemokratiska funktionärer flydde undan nazisternas terrorvälde. En del sökte sig till Sverige. Statlig flyktinghjälp saknades och år 1933 grundade Landsorganisationen (LO) och Socialdemokratiska partiet (SAP) Arbetarrörelsens flyktinghjälp.
   Hur förhöll sig verksamheten till den socialdemokratiska regeringens och senare samlingsregeringens restriktiva politik? Vilka var kriterierna för att bli erkänd av Flyktinghjälpen och hur hanterades kritiken mot dessa?

Föreläsare: Pär Frohnert, docent i historia och universitetslektor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

6/5: Vad gjorde polisen för hundra år sedan?

Polisyrket är i konstant förändring. Polisen idag är mycket annorlunda än det yrke som växte fram under 1800- och 1900-talet.
   Hur har ordningsmakten i vårt land förändrats under denna långa tid, då samhällsekonomin förändrades med nya klasser och grupper och då samhället demokratiserades? Vilka skillnader fanns mellan städer och landsbygd? Och vilka utmaningar har både poliskåren och de enskilda poliserna stått inför under olika tider?

Föreläsare: Josefine Berndt, fil.dr. i historia och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Se kalenderhändelsen här

 

Tid och plats för alla föreläsningar: Måndagar kl. 18:30, på ABF-huset, Sveavägen 41