En tråkig författare som inspirerar: AI och förlagsbranschen

AI är temat på allas läppar, inte minst inom bokbranschen. Kommer textrobotar som ChatGPT att konkurrera ut eller sporra den mänskliga kreativiteten? Jerry Määttä som är kursansvarig för den ettåriga utbildningen Förlagskunskap ser en framtid med utmaningar, men också stora möjligheter för sina studenters framtida yrkeskår.

ChatGPT erbjuder – just nu – inte i första hand konkurrens i egenskap självständig författare, menar Jerry Määttä. Han har stött på AI-genererad text i utbildningssammanhang.

– Än så länge är det ganska lätt att se när det är AI:n som har skrivit texter. Det är uppenbart att den inte har förstått innehållet, även när den använder referenser.

I stil, menar han, är ChatGPT rätt så tråkig och, kanske inte förvånande, personlighetsbefriad.

– För att skapa texter behövs någon som är skicklig på att prompta (ge uppgifter till AI-boten). Just nu har vi två studenter som undersöker möjligheterna med ChatGPT i sina arbeten. Texterna som genereras med AI behöver fortfarande mycket handpåläggning av en skicklig redaktör.

Men det finns många andra användningsområden för artificiell intelligens. Till exempel för att göra en första gallring av de stora mängder manus som kommer in till förlag, vilket annars är ett jättejobb. För detta experimenteras det inom förlagsbranschen i Danmark just nu med den artificiella intelligensen Edison. AI:n kan också vara till hjälp för att redigera texter som redan är skrivna.

– Där kan ChatGPT redan nu göra mycket, som att korrläsa eller föreslå ändringar i struktur. Det finns också de som använder chattbotar till att få inspiration, till exempel genom att bolla frågor med den för att komma igång med ett arbete.
Jerry Määttä jämför ChatGPT med rättstavningsprogrammet i Word.

– Den kan hjälpa till men inte i dagsläget skapa något riktigt tillförlitligt. När den ska generera kunskap hittar den ganska ofta på. AI:n är programmerad genom att ha bearbetat jättestora mängder text. När den får frågor chansar den på sannolikheter. Ofta blir det rätt, eller nästan rätt, men ibland blir det helt galet, och då säger man att AI:n ”hallucinerar”.

Jerry Määttä.
Jerry Määttä är kursansvarig för utbildningen Förlagskunskap.
 

En artificiell illustratör

En av de omedelbara möjligheterna med AI-teknologi är förmågan hos vissa plattformar att skapa illustrationer.

– Det är nog bland det mest spännande just nu – att mjukvara som Midjourney och DALL-E kan skapa illustrationer och bokomslag som håller nästan professionell nivå, om man ger dem bra instruktioner. Det har ju nu även fastställts att de här programmen får tränas på upphovsskyddade verk.

Bilddatabaser har nämligen stämt företag vars AI-teknologi lärt sig av mänskliga konstnärer och fotografer – och förlorat.

– Med de här programmen kan nästan vem som helst skapa illustrationer till barnböcker, läromedel, eller göra grafiska romaner. Illustratörer har nog anledning att vara oroliga de kommande åren. AI både ger möjligheter och är lite läskigt.

 

Välj din röst

En annan del av bokbranschen som Jerry Määttä ser kommer påverkas av AI under den närmaste tiden är möjligheterna att skapa ljudböcker med talsyntes, det vill säga en artificiell röst.

– Det ryktas redan om att en del svenska ljudböcker eller talböcker är skapade med artificiella röster, även om jag inte hört någon såvitt jag vet. Men det närmar sig att man inte kommer att kunna skilja artificiella röster från mänskliga.

Vad innebär det för bokbranschen?

– Att all text som är digitaliserad kan bli till ljudböcker. En möjlighet är att enkla applikationer skulle kunna låta lyssnaren själv välja vilken röst de vill höra på. Vi skulle rent tekniskt kunna lyssna på när Selma Lagerlöf läser Snabba Cash av Jens Lapidus, förutsatt att vi hittar tillräckligt mycket inspelat av Selma Lagerlöfs röst.

En sådan utveckling skulle kunna ge ytterligare effekter på marknaden.

– Det kostar i nuläget ofta från 30 000 till 80 000 kr att göra en ljudbok. För samma summa skulle många förlag i stället kunna ge ut en helt ny bok.

Egenutgivna författare skulle till exempel få större möjligheter att nå ut med sina verk.

Vad gör det med utbudet?

– Det kanske finns en risk att marknaden svämmas över av böcker. Kanske kommer läsare då att ha ett behov av vägledning genom andra instanser.

 

Utbildning för framtiden

Det är alltså en förändrad bokbransch som studenterna på Förlagskunskap kommer att möta när de kliver ut i yrkeslivet.

På vilket sätt kan utbildningen påverkas?

– Jag leker med tanken att i vissa uppgifter uppmana studenterna att använda ChatGPT – så länge de tar ansvar för vad de lämnar in. Att kunna använda sig av AI-text och textbearbetning kommer troligtvis vara en viktig kompetens på arbetsmarknaden.

 

Om kursen Förlagskunskap

bokryggar
Foto: Anna Götlind.

Kursen Förlagskunskap (60 hp) är en ettårig utbildning på avancerad nivå som ger grundläggande kunskaper i förläggarskap och skapar goda förutsättningar för en karriär inom förlagsbranschen. I utbildningen ingår praktik.

Läs mer om Förlagskunskap