Det låter drastiskt, men Magnus Linnarsson, docent i historia, gav exemplet Sions vises protokoll: en antisemitisk pamflett som – falskeligen – utgavs för att vara bevis för en sionistisk konspiration och som eldat på antisemitism sedan sekelskiftet 1900. Ett mer nutida exempel handlade om politiska läger i vaccinfrågan i USA under covid-19. 

– Det var framför allt republikanska kretsar som var emot vaccin. Sedan har man kunnat se att områden i USA med stor andel republikaner också hade högre covidrelaterad dödlighet, sade Philip Pärnamets, senior forskningsspecialist i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. 

Årligt arrangemang för att kommunicera forskning

Forskarfredag äger rum årligen och är en del av European Researcher’s night. Evenemang äger rum över hela landet, och i Stockholm hölls aktiviteter på Vetenskapens hus och Alba Nova. Under dagen kunde allmänheten besöka både en rad föredrag, göra studiebesök i labb, och botanisera bland utställda forskningsprojekt på ett forskartorg.

De forskningsområden som presenterades var främst knutna till naturvetenskapliga och ibland samhällsvetenskapliga ämnen. Genom sitt deltagande i lunchpanelen var Magnus Linnarsson en av få humanister på plats. 

– Det kändes viktigt att ha en humanist med, och visa att forskning kan vara något annat än experiment. Det är lätt att få uppfattningen att forskare är lika med vit labbrock, säger han. 

Magnus Linnarsson under Forskarfredag den 27 september 2024.

Målgruppen för panelsamtalet Fakta vs. Åsikt var främst gymnasieelever. Det fyrtiofem minuter långa samtalet kretsade kring hur man vet vad som är sant och inte, och vilka krav som ställs på forskning och forskningsresultat.

Covid satte ljuset på forskningsprocessen

Efter samtalet kom publikmedlemmar fram till forskarna för att ställa frågor om hur deras forskning går till och om de själva kan bestämma vad de ska forska på och hur. Samtalet gled snart in på framtagningen av covidvaccin, och hur snabbt det hade gått – en tankegång som inte är helt oväntad hos publiken. 

– Det känns som att det här panelsamtalet fötts från Covid. Under pandemin så hamnade forskning runt sjukdom och vaccin i fokus, och fler fick syn på hur forskning går till och hade frågor om det, säger Magnus Linnarsson efter att samtalet avslutats. 

Svårigheten i att skilja sanning från åsikt – eller ren osanning – tänker Magnus Linnarsson förvärras av hastigheten med vilken information sprids, vilket bland annat märktes under covid 19-pandemin.

– Jag tror att en av anledningarna till att det är svårt att veta vad som är sant är hur snabbt det går att publicera något man tror eller har hört på sociala medier eller andra plattformar. Sedan sprider det sig fort, utan att någon hinner tänka efter.

Vad är några tips man kan ha med sig för att i sitt vardagsliv försöka skilja på vad som är sant och inte, undrade panelsamtalets publik? Magnus Linnarsson gav sina förslag: 

– En bra första fråga är: Är det rimligt? En andra är, vem säger det?