Grattis till en plats på Pro Futura-programmet, Iva Lucic!

I november förra året nominerade Historiska institutionen vid Stockholms universitet docent Iva Lucic till en plats på Pro Futura-programmet, och det är med stor glädje vi nu kan berätta att hon som en av fyra unga forskare har antagits till programmet, vilket också innebär att vi får en ny kollega.

Iva Lucic, docent i historia
Iva Lucic, docent i historia har tilldelats en plats på Pro Futura-programmet. Foto: Privat

 

Iva Lucic föddes den 12 februari i Sarajevo i Bosnien och Hercegovina, precis när staden stod värd för 1984 års vinter-OS. Hon är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. I och med hennes medverkan i Pro Futura-programmet kommer hon så småningom att börja arbeta hos oss på Historiska institutionen, men vi vill gratulera henne redan nu och passa på att ställa några frågor om hennes forskningsprojekt och framtidsplaner.

Vad innebär det att du har fått Pro Futura?

– Rent formellt innebär det att jag får forskningstid i fem år, varav jag förväntas tillbringa ett vid SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala och ett år utomlands. Resten av tiden är man vid institutionen som har nominerat en, i mitt fall Historiska institutionen vid Stockholms universitet, där man även får en fast anställning.

På ett personligt plan innebär Pro Futura en viktig bekräftelse för mig som historiker och forskare, en bekräftelse jag fick redan när ledningen vid Historiska institutionen ville nominera mig till Pro Futura.

Det innebär också att jag får ägna mig åt mitt Pro Futura-projekt ”Extracting Nature: Making Peripheries. Global Perspectives on the Balkans as Extractive Periphery 1870–1990”. Tidsperioden jag avser undersöka präglade Balkan, framför allt Bosnien, som en av världens viktigaste globala virkesexportörer till olika delar av världen, bland annat Australien, Mellanöstern, USA och även flera delar av Europa. Detta skedde dock på bekostnad av den egna ekonomiska utvecklingen och med förödande ekologiska konsekvenser i regionen. Dessutom skedde denna massiva resursutvinning och export under mycket olika politiska regimer: två imperier (det osmanska och det habsburgska), post-imperialistiska nationalstater och en socialistisk regim i Jugoslavien. Jag vill undersöka hur de olika politiska regimerna påverkade exploateringsdynamiken som ledde till att Bosnien blev en ekologisk och ekonomisk periferi.

På ett personligt plan innebär Pro Futura en viktig bekräftelse för mig som historiker och forskare, en bekräftelse jag fick redan när ledningen vid Historiska institutionen ville nominera mig till Pro Futura. Flera kollegor läste och kommenterade min Pro Futura–ansökan och/eller lyssnade till och kommenterade min muntliga projektpresentation som jag fick förbereda inför intervjun med urvalskommittén på SCAS. Att uppleva sådant kollegialt stöd under själva nominerings- och urvalsprocessen var en fantastisk erfarenhet som gav mig vingar. Inför detta känner jag stor tacksamhet. Mycket glad blev jag när bekräftelsen kom även från den internationella urvalskommittén för Pro Futura-programmet.

Hur ser dina planer de närmast åren ut?

– Min Pro Futura fellowship börjar i juli 2023, och då förväntas jag att arbeta och aktivt delta i arbetsmiljön vid SCAS i Uppsala. Därefter får jag komma till Historiska institutionen men också utföra mina fältarbeten utomlands, i bland annat Bosnien, Turkiet, Österrike och Italien. Det tredje året planerar jag att tillbringa vid Center för Agrarian Studies vid Yale University där jag ser fram emot att få fördjupa mitt projekt genom samarbete med professor Sivaramakrishnan. Hans arbete om det koloniala skogsbruket i Indien var en tidig inspirationskälla för mitt Pro Futura-projekt.

Fjärde och femte året kommer jag tillbringa på Historiska institutionen. Under den perioden skulle jag vilja etablera och stärka ett transnationellt nätverk av forskare som undersöker liknande frågor i andra delar av världen. Det kan förhoppningsvis leda till olika initiativ för nya och större projekt om exploatering av naturresurser, med globala komparativa perspektiv och baserade på samarbete i ett forskningsteam. Jag ser också fram emot att gå tillbaka till att undervisa i historia och hoppas kunna dela mina forskningserfarenheter med både mina kollegor och med studenterna. Sist men inte minst ska jag under den här tiden skriva klart min bok som grundar sig i just Pro Futura-projektet.

Vad ser du mest fram emot?

– Jag ser mest fram emot att i lugn och ro kunna undersöka de saker som jag verkligen försöker förstå, och att återvända till Historiska institutionen i Stockholm för att forska, undervisa och diskutera med mina kollegor där. Jag hoppas också kunna bidra till utvidgningen av Historiska institutionens forskningsprofil genom att forska om den globala skogsexploateringen i sydöstra Europa. 

Vilka fördelar ser du som historiker med att forska vid Stockholms universitet?

– Mitt perspektiv på Stockholms universitet baseras mycket på den tid jag var anställd som forskare vid Historiska institutionen, år 2019. Även om det var en relativ kort tid, så var den mycket formativ för min profilering som forskare efter disputationen. Mångfalden i forskningsinriktningarna med olika teoretiska utgångspunkter och traditioner som finns på institutionen var särskilt inspirerande. Jag lärde mig mycket genom att läsa kollegornas texter och diskutera forskning med dem. Min erfarenhet är att man lär sig mycket genom att läsa och lyssna på forskning, även om den inte direkt berör ens egen forskning. Man får nya och fräscha perspektiv som bidrar till det egna arbetet. Historiska institutionen i Stockholm har flera seminarier med olika forskningsinriktningar. Just den här bredden upplever jag som en styrka.

Har du något drömprojekt?

– Jag tror att just mitt Pro Futura-projekt är det projekt jag har tänkt på och drömt om sedan länge. Därför ser jag mycket fram emot att kunna börja sätta tänderna i det snart. Och som sagt, jag hoppas kunna jämföra de historiska processerna i sydöstra Europa med andra regioner i världen med hjälp av samarbete med andra kollegor. Det är en sak jag också brinner för inför framtiden.

Och slutligen, när ses vi?

– Så fort min dotters inskolning på dagis är klar. Då hoppas jag kunna komma till Historiska institutionen och fira tilldelningen av platsen i Pro Futura-programmet med mina kollegor.

Institutionens prefekt, Anna Götlind, gläds åt beskedet: – Vi är mycket glada, och stolta, över att Iva Lucic har tilldelats en plats på Pro Futura-programmet och att hon nu återvänder till institutionen. Under sin tid som projektforskare hos oss kom Iva snabbt att bli en mycket uppskattad forskarkollega och lärare. Vi ser nu fram emot att hon genom sin forskning, men också undervisning, kan bidra med nya, globala perspektiv på viktiga och också dagsaktuella frågor inom historieämnet. Välkommen tillbaka, Iva!

 

Om Iva Lucic

Iva Lucic disputerade i historia 2016 vid Uppsala universitet på en avhandling om den politiska formeringsprocessen för den muslimska nationen i det socialistiska Jugoslavien mellan 1956 och 1971. I sin andra bok har hon undersökt religionens roll, i det här fallet katolicismen, för aristokraternas socio-politiska ställning efter sammanbrottet av Habsburgmonarkin efter första världskrigets slut. Studien har fokuserat på en kvinnlig katolsk kongregation som grundades av den habsburgska grevinnan, Ada Chotek, i dagens Tjeckien under mellankrigstiden.

I år avrundar hon sitt pågående projekt om regleringen av skogsbruk i Bosnien-Hercegovina under transitionen mellan osmanskt och habsburgskt styre (1878–1918). I fokus står de rättsliga praktiker kring egendoms- och nyttjanderättigheter av skog, som var en viktig resurs för både imperierna och den lokala befolkningen, och hur osmanska rättssystem samspelade med de habsburgska och resulterade i en mångfald av rättliga normer – så kallad rättspluralism eller multinormativitet.

 

Om Pro Futura

Pro Futura är ett nationellt spetsforskningsprogram inom humaniora och samhällsvetenskap som inrättades 1999 av Riksbankens Jubileumsfond i samverkan med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS). Pro Futura–programmet går inte att söka utan kandidater nomineras till programmet av svenska högskolor och universitet.

Läs mer om Pro Futura på Riksbankens Jubileumsfond

Läs mer om Pro Futura på SCAS