Margaretha Nordquist och Nils Edling har fått projektmedel från Vetenskapsrådet

I November blev det klart två av Vetenskapsrådets projektbidrag inom Hum-Sam-området tilldelats forskare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Det är Margaretha Nordquists projekt med titeln ”Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750” och Nils Edlings ”Kampen om folket. Högern och folket 1870–1930” som tilldelats projektmedel. Två spännande forskningsprojekt med väldigt olika inriktning som vi blev nyfikna på att få veta lite mer om.

 

 

”Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750”

Margaretha Nordquist
Margaretha Nordquist, Foto: SU

Margaretha Nordquists projekt handlar om genealogiska föreställningar om familj, släktskap och identitet i släktböcker och genealogier skrivna av adelskvinnor i Sverige och Danmark under perioden ca 1400–1750.
– Det handlar om familjen som en plats för en minneskultur som kan omfatta flera generationer, och kvinnornas roll i att befästa och föra vidare familjens historia. Detta är intressant att studera bland annat mot bakgrund av en kontext där ett patrilinjärt släktskapssystem fick ett starkare genomslag samtidigt som det medeltida bilaterala släktskapssystemet fortsatte att ha betydelse, säger Margaretha. Jag vill undersöka hur kvinnor navigerade mellan dessa normsystem, och hur genealogi speglar föreställningar om genus i relation till släktskap. Detta kan också ge ökad förståelse för hur aristokratin kom att utveckla seglivade strategier för minne som bidrog till att upprätthålla adlig identitet även när samhällsordningen förändrades.

Hur man identifierat, organiserat och skapat mening kring släktskaps- och familjerelationer i det förflutna har ju varierat, men har haft stor betydelse för maktförhållanden och identitet. 


Vad är bakgrunden till att du vill forska om just det här?

–Jag har länge intresserat mig för historieskrivning, makt, minne och kollektiva föreställningar om det förflutna i en medeltida kontext. Forskare har ju länge intresserat sig för hur minne utgör en viktig aspekt av gemenskaper och av kollektiv identitetsformering, och jag tycker att minne mer allmänt och genealogi mer specifikt är intressanta som komplexa kulturella och kognitiva fenomen som organiserar relationer i tid och rum. Detta är också intressant som ett nutidsfenomen. Synen på vad en familj är håller på att förändras i vårt samhälle, samtidigt som det finns ett enormt intresse för genealogi i bemärkelsen släktforskning. Hur man identifierat, organiserat och skapat mening kring släktskaps- och familjerelationer i det förflutna har ju varierat, men har haft stor betydelse för maktförhållanden och identitet. Gifta adelskvinnors släkttillhörighet har präglats av ett större mått av ambivalens, eftersom de tillhört både sin ursprungsfamilj och sin makes familj, vilket är en av anledningarna till att jag har velat fokusera på dem. Det känns också spännande att med detta projekt överbrygga den traditionella gränsen mellan medeltid och tidigmodern tid.

 

Vilket källmaterial undersöker du?

–Jag kommer i första hand att titta på släktböcker från perioden men särskilt när det gäller fjortonhundratalet kan det också bli fråga om att använda kortare notiser eller genealogiska sammanställningar i annan form än släktböcker. De släktböcker som är bevarade har ett ganska varierat innehåll, de kan innehålla återgivningar av släktled, vapensköldar, notiser om händelser och religiösa betraktelser. Jag tror man kan se släktböckernas funktion som en brygga mellan familjehistorien och den större politiska historien, vilket också aktualiserar frågor om den aristokratiska familjen och dess kvinnor som aktörer i ett gränsland mellan publikt och privat.
 

Illustration ur Margareta Grips släktbok, Riksarkivet,
Illustration ur Margareta Grips släktbok, Riksarkivet,

Varför är det viktigt att forska om det här?

–Genom projektet hoppas jag kunna bidra med insikter om hur genealogisk kunskap som en resurs fördes vidare mellan generationer och hur kvinnor bidrog till och förhöll sig till den aristokratiska kulturen och identitetsformeringen i Danmark och Sverige från senmedeltid till tidigmodern tid. Jag hoppas också att projektet kan möjliggöra komparativa studier som belyser skillnader och likheter mellan olika europeiska områden när det gäller till exempel genealogin som en genuspräglad tankemodell.
 

Vad ser du mest fram emot i projektet?

–Att fördjupa mig i ett spännande och förhoppningsvis givande källmaterial som kombinerar flera av mina intresseområden, historieskrivning, minne och kvinnors historia, och även att röra mig in på tidigmodern tid.

 

 

”Kampen om folket. Högern och folket 1870–1930”

Nils Edlind Porträttbild
Nils Edlind, Foto: SU

Nils Edlings projekt ska undersöka hur de som egentligen var emot utvidgade demokratiska rättigheter agerade i masspolitikens och demokratiseringens tidevarv.

–Demokratin skapades underifrån, genom kamp tvingades den maktägande eliten gå med på allmän rösträtt och parlamentarism. Man organiserade sig, startade tidningar, skrev petitioner och höll möten i mängder. Det känner vi till från studierna av folkrörelserna. Men hur agerade motståndarna? Och vilka var de, männen och kvinnorna som motsatte sig utvidgat folkstyre? Hur organiserade de sig? Hur såg deras folk ut?

Huvudfrågan är hur konservativa gjorde för att vinna stöd från arbetare och kvinnor, hur de försökte bedriva folklig politik.

Den övergripande forskningsfrågan är hur den högra sidan i svensk politik, den som försvarade den gamla ordningen, agerade i masspolitikens tidevarv då kraven på utvidgade politiska rättigheter, som rösträtt för både män och kvinnor, restes. Huvudfrågan är hur konservativa gjorde för att vinna stöd från arbetare och kvinnor, hur de försökte bedriva folklig politik. Projektet är en studie av fem konservativa organisationer från 1880-talets kamp för att etablera tullskyddet som den centrala nationella frågan till högerns riksorganisation Allmänna Valmansförbundet och dess strävan att lyfta fram nation och medborgare mot det man kallade socialdemokratisk klasspolitik under 1920-talet. Projektet studerar tidens politiska kultur och hur den konservativa sidan bedrev politik: byggde organisationer, organiserade möten, förde ut sina budskap och bedrev valkampanjer

Svenska folkförbundets årsmöte 1906, ur veckotidningen Hvar 8 dag, 1905-06:38, runeberg.org
Svenska folkförbundets årsmöte 1906, ur veckotidningen Hvar 8 dag, 1905-06:38, runeberg.org
Svenska folkförbundets årsmöte 1906, ur veckotidningen Hvar 8 dag, 1905-06:38, runeberg.org

De fem organisationerna är: Svenska Arbetets Vänner (1880 och successivt avvecklad efter protektionisternas seger 1887–88), Fosterländska Förbundet (1893–1914), Sveriges Agrarförbund (1895–1913), Svenska Folkförbundet (1906–31) och, förstås, Allmänna Valmansförbundet (grundat 1904).


Det är folkbegreppets fundamentala betydelse och mångtydighet som utgör projektets utgångspunkt. Frågorna om ”folket” i politik och debatt drar åt många håll: de handlar om inkludering och exkludering, om mobilisering och representation, och om folkets politiska, sociala, kulturella och etniska egenskaper och kapaciteter, om legitimitet och auktoritet. Det handlar om föreställda framtider, både förväntningar och hotbilder, skapandet av nationella gemenskaper och inte minst om hur man vinner folkets röster i allmänna val.