Arsenalsgatan mot Jakobs torg,1790-tal. Okänd konstnär (signerad N.B.) 1795. Källa: Stadsmuseet i Stockholm, SSM21435

På 1700-talet fanns det få färdiga varor att köpa i butik. En stor del av inköpen handlade om att ändra och laga befintliga varor, vilket utmanar en statisk bild av tillverkning respektive köp. För alla sociala skikt var andrahandsmarknaden lika viktig som att köpa nytt. Konsumtionsvaror sattes samman i en komplex kedja som krävde stor kompetens av kunden: han eller hon måste veta var eller hos vem något gick att få tag på och tolka en modebild eller ett kulturellt sammanhang. Och vad var egentligen en butik vid den här tiden?

Skapa, ändra, laga, dela: Shopping under det långa 1700-talet använder shopping som ett prisma för att förstå ett samhälle på gatunivå, nära de historiska individerna och deras föreställningar om behov, nödtorft, status och överdrift. Genom att historisera det som man med ett modernt synsätt skulle betrakta som ”ett köp” får vi större förståelse för shopping som något som skapar band mellan människor och som strukturerar samhället. Shopping konkretiserar sambanden mellan ekonomiska, sociala, kulturella och politiska processer som distributionskedjor, människors möjlighet att få tag på varor, deras kunskap om mode och andra varor och statsmakternas vilja att kontrollera människors inköp.

Kursen, som är en av de fördjupningskurser som studenter på Historia II kan välja i höst hålls av My Hellsing och vi passade på att ställa några frågor till henne såhär inför terminsstarten.

Det låter som en väldigt spännande kurs, vad är bakgrunden till att den?
– Kursens upphov är ett projekt som jag och min kollega Johanna Ilmakunnas från Åbo har tillsammans. Vi har redigerat en bok, där även nio andra kollegor medverkar. Boken handlar om shopping i Stockholm och kommer ut nästa höst.

Vilka andra områden knyter kursen an till?
– Tanken är att studenterna ska bekanta sig med ett dynamiskt internationellt forskningsfält som berör både ekonomiska förhållanden, urbanhistoria, materiell kultur och sociala relationer och antropologi.

Det är ju en valbar kurs, vad ska man vara lite extra nyfiken på för att välja den?
– På att verkligen komma nära vardagen som den kunde te sig i 1700-talets städer. På att dissekera det som vi tycker är självklart och alla har en relation till - nämligen det moderna begreppet shopping - och därigenom förstå vad som utmärkte både dåtiden och nutiden. Att spara till och drömma om något vackert är något ganska universellt mänskligt, tror historiker, men skillnaden mellan nu och då är förstås utbudet av varor och möjligheten att köpa det man önskade sig.

Vad ser du mest fram emot med att ge den här kursen?
– Att få träffa studenterna och samtala med dem om något jag brinner för!