Tacksamt spretiga dagar om det lokala och globala.

Rapport om det trettionde Nordiska Historikermötet den 8–11 augusti 2022 av Historiska institutionens doktorand Gustav Ängeby.

En viss pandemi har de senaste åren satt käppar i hjulet för Nordiska historikermötet, som annars cirkulerat bland olika lärosäten i de nordiska länderna sedan 1905. I år genomfördes mötet den 8–11 augusti vid Göteborgs Universitet och arrangerades genom ett samarbete mellan universitetets institution för historiska studier; litteratur, idéhistoria och religion; ekonomisk historia; samt Svenska historiska föreningen och Nordiska historikerkommittén.

Under fyra dagar presenterades empiriska resultat och pågående forskningsprojekt av såväl nordiska som utomnordiska historiker med nordisk historia som ämne. Från Historiska institutionen medverkade, förutom seniora forskare, fyra doktorander som presentatörer och besökare efter ett ekonomiskt bidrag från institutionen.

"Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro"

 

Sessionerna det globala, lokala, regionala och dess förbindelser

Huvudtemat för årets konferens var förbindelser mellan globala och lokala perspektiv, vilket även reflekterades i sessioner som behandlade metodologiska och teoretiska frågeställningar som knöt an till temat.

Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro, troligtvis för att definitionerna om vad global som lokal historia innebär varierar. En del sessioner prövade idéen om det går att empiriskt skilja ut något specifikt regionalt för Norden i globala processer, andra hur och när sammankopplande av Norden och olika världsdelar drev historisk förändring. Åter andra utgick från ett synsätt där den europeiska utvecklingen – speciellt för minoritetsgrupper inom Norden – inte är en given förklaring av historiska skeenden. Samtidigt redogjordes nyare bidrag till äldre debatter, såsom Poul Holms key note med koppling till frågan om varför Europa och Nordamerika drog ifrån resten av världen, samt originella försök att globalisera läsningen av Joseph Conrad i Maya Yasanoffs dito.

Med en arrangörsgrupp från tre skilda historiska discipliner spretade med andra ord sessionerna i såväl synsätt som metod. Här kunde man kanske önskat ett mer tillvaratagande av spretigheten med fler sessioner som innehöll en jämförelse av olika discipliners (och länders) resultat.

 

Första konferens på plats

På det hela taget kan mötet beskrivas som berikande. Arrangörerna ska ha ett stort tack för en välorganiserad konferens, hjälpsamt bemötande och – mig veterligen – relativt problemfri teknisk utrustning. För flera doktorander var det här Nordiska historikermötet den första större konferensen utanför Zoom, vilket speciellt bidrog till en väldigt givande upplevelse. Nästa Nordiska Historikermöte arrangeras i Reykjavik år 2025.

 

30:e Nordiska historikermötets hemsida