Gustav Ängeby, Doktorand vid Historiska institutionen. Foto: Elin Heppling

Vad handlar din forskning om?

I mitt avhandlingsarbete undersöker jag skandinaviska kommersiella nätverk i Indiska oceanen och Karibien, c:a 1750–1815. Sverige och Danmarks koloniala historia och medverkan i den globala handeln behandlas ofta som exotiska men inte särskilt betydande inslag i den nationella historien. Istället argumenterar jag för att Sveriges och Danmarks roll i tidigmodern globalisering handlade om att använda diplomatisk neutralitet som affärsstrategi. Genom att naturalisera undersåtar från andra riken, skeppa krigande makters varor och agera målvakter för utländsk affärsverksamhet fyllde Skandinaver en viktig nisch under det sena 1700- och tidiga 1800-talens stormaktskrig. Med andra ord menar jag att vi behöver placera Sverige och Danmark i globala sammanhang för att öka vår förståelse av hur mindre maritima aktörer kunde delta i en handel som annars dominerades av Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Berätta lite om ”The Sjælland letters”! På vilket sätt är de intressanta för ditt forskningsprojekt?

"The Sjælland letters" är ett flertal brev från det danska skeppet Sjælland som kapades av den brittiska flottan år 1798 i Kapstadens hamn. När ett skepp kapades av brittiska kapare eller örlogsflotta under den här tiden beslagtogs alla skriftliga dokument funna ombord, i syfte att fungera som rättegångsunderlag vid speciella domstolar med uppdrag att reda ut vem som verkligen ägde skepp och last. Eftersom tidigmoderna skepp också kunde fungera som flytande postkontor har kaparnas förfarande genererat stora mängder material från tiotusentals skepp mellan åren 1652-1817. I dag förvaras materialet i High Court of Admiralty:s samling vid The National Archives, London och kallas för "Prize Papers". Min avhandling använder "Prize Papers" som primärt källmaterial, med speciellt fokus på Svenska och Danska skepp som kapades i anslutning till Karibien och Indiska Oceanen.

Breven som beslagtogs ombord Sjælland är speciellt intressanta för mitt forskningsprojekt eftersom de visar hur regionala handelsnätverk i Indiska Oceanen använde skandinavisk neutralitet under Revolutionskrigen (1792-1803) för att försöka undgå stormakters kaparverksamhet. Den officiella ägaren av Sjælland var exempelvis en tjänsteman i den danska kolonin Tranquebar, men den dyrbara lasten av kolonialvaror finansierades av brittiska köpmän i Indien och holländska plantageägare på Java. För att ge sken av att skeppet och dess last inte tillhörde undersåtar av krigförande makter rekryterades en besättning av till största del asiatiska sjömän och officerare, samt några få danskar som fick sköta loggbok. En av de asiatiska officerarna var George August Dossit d'Alban, en indiskfödd sjökapten i Holländska Ostindiska Kompaniets tjänst, och som var adressaten till de tolv brevlåsta brev "The Sjælland Letters" behandlade.

Brevlås ur Samlingen "The Sjælland Letters" HCA 30/766, Prize Papers Project, photo Maria Cardamone © Image reproduced by permission of The National Archives, London, England.

Läs mer om "The Sjælland Letters" här

Det här med brevlås låter väldigt spännande, kan du berätta lite mer om det?

Brevlås är ett sätt att vika och försegla brev som ett sätt att säkra dess innehåll utan att använda kuvert eller annan paketering. Ett viktigt syfte var att avslöja om någon annan än mottagaren läst brevet i fråga, men brevlås har också en längre historia än 1700-talet och användes av flera samhällsklasser (speciellt som papper var dyrt). Det spännande med breven till d'Alban är den speciella vikning som visar att han var medlem av den frimurarloge som fanns i Batavia (dagens Jakarta) under den här tiden. Genom att vika breven i geometriska figurer som bildade specifika symboler kunde d'Alban både känna igen ett brev från en annan frimurare och förvissa sig om att informationen de innehöll fortfarande var hemlig. Själva innehållet i breven håller just nu på att analyseras.

Det finns två stycken videofilmer som visar hur breven viktes som är baserade på breven från skeppets samling.

Här kan du se första filmen

Och här kan du se andra filmen

Ditt forskningsprojekt, så som det ser ut i dag, är det ungefär vad du föreställde dig att det skulle vara när du sökte forskarutbildningen, eller har det förändrats mycket under resans gång?

Både jag och nej. Jag hade en idé om vad materialet kunde berätta om som i större grad ligger kvar, men i takt med arbetets gång har jag följt olika spår som varit mer eller mindre lyckade. Eftersom "Prize Papers" består av allt material från ett skepp kan det vara stor spridning på vad som är bevarat efter varje kapning. Det har fått mig att tänka och tänka om hur projektet ska utformas för att reflektera historisk förändring.

Vad tycker du är det allra roligaste eller mest spännande med just det ämnet du forskar om?

En himla massa! Men om jag ska välja något tycker jag det är väldigt spännande att arbeta med både Karibien och Indiska Oceanen samtidigt. De två regionerna skiljde sig mycket åt för Européer om man jämför befolkning, lokalinvånares makt och politisk styrning, men bar också på förutsättningar för kunskaper och praktiker som fungerade i båda haven. På så sätt kan man prata om att de som bedrev handel i de här regionerna var globala aktörer - det var inte ovanligt att man hade verksamhet eller erfarenhet av att arbeta både i Amerika och i Asien.

Sist men inte minst, har du något tips till den som funderar på att söka forskarutbildningen?

Läs in dig noga på ditt forskningsområdes resultat. Perspektiv finns det gott om, och kan bidra med mycket, men när du börjar sammanställa resultaten är det lättare att se vilka forskningsluckor ditt område har. När du har identifierat dessa är det troligtvis lättare att formulera en idé som är relevant och genomförbar.

Här kan du läsa mer om Gustav Ängebys forskning

Här kan du läsa mer om Historiska institutionens forskarutbildning