Bakgrund och inriktning

Forskningen rör utveckling av teori om kunskapsbildning från ett konstruktivistiskt perspektiv och det som kallas ’conceptual change’, begreppsbildning (Carretero & Voss, 1994; Vosniadou 2008; Lundholm & Davies, 2013; Amin and Levrini, 2018; Lundholm, 2018).

Främst befinner sig forskningen i gruppen inom ett kunskapsfält som vuxit fram de senaste tio åren och som fokuserar på betydelsen av ’affektiva’ aspekter och lärande så som värderingar och emotioner (Pekrun & Linnesbrink-Garcia, 2014; Sinatra & Mason, 2013), metakognition och epistemologisk förståelse (Greene, Sandoval & Bråten, 2016).

Forskning om epistemologisk förståelse rör elevers uppfattningar om vad kunskap är i termer av ‘critical thinking’ och ‘nature of science’ (Greene, Bråten and Sandoval, 2016, p. 2) och vanliga aspekter rör ‘certainty of knowledge’, ’source of knowledge’ och ‘justification of knowledge’ (Hofer, 2000). Denna kunskap eller uppfattning ”om disciplinen” kan påverka elevers begreppsbildning i ämnet på olika sätt och är värt framtida studier.

Denna forskningsinriktning etablerades på 70-talet och ett dominerade fokus har varit på naturvetenskap och matematik. Carretero & Voss samlingsvolym från 1994 ses som ett startskott för fokus på historia och samhällsvetenskap. I Sverige har t ex. prof. emeritus Ola Halldén, SU, forskat om begreppsbildning i historia. När det gäller ekonomi och lärande har forskning bedrivits inom socialpsykologi och fenomenografi men på senare år med inriktning på begreppsbildning (Ignell, Davies & Lundholm, 2017).

Forskningsfokus och ämnen

Fokus i gruppen ligger på undervisning i geografi och samhällskunskap inom utbildningssystemets alla nivåer. Samhällskunskap i grund- och gymnasieskolan är i sig brett och inkluderar ämnen som sociologi, statsvetenskap och ekonomi (Davies & Lundholm, 2012; Lundholm & Davies, 2013). Vidare inkluderar de samhällsvetenskapliga ämnena företagsekonomi och psykologi. Slutligen finns också ett fokus på lärande om miljö och klimat som kan ingå som stoff i ekonomi, geografi och samhällskunskap.

Betydelse

Denna typ av forskning, som delvis kan ses som grundforskning, har betydelse för undervisning inom dessa ämnen; ju mer kunskap lärare har om lärandeprocessen och olika faktorer som påverkar den, desto större möjligheter har de att utforma sin undervisning för just lärande (Bransford, Darling-Hammond & Lepage, 2005).

Publikationer - se hemsida för respektive deltagare.

Gruppens medlemmar

Forskningsledare

Prof. Cecilia Lundholm, Cecilias profilsida
 

Seniora forskare

Professor Gabriel Bladh, Karlstad universitet, Gabriels profilsida

Professor Peter Davies, Peters profilsida

FD och lektor Linda Ekström, Södertörns högskola

FD och lektor Caroline Ignell, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Carolines profilsida

FD Ann-Sofie Jägerskog, Ann-Sofies profilsida

Doktorander

Mattias Arrhenius, Mattias profilsida