Examen: Filosofie magisterexamen, 2001
Utbildning: Samhällsplanerarlinjen
Huvudområde: Kulturgeografi

Berätta om ditt arbete!
­– Jag arbetar som utredningssekreterare på statliga Sverigeförhandlingen, sedan den startade 2014. Vi leds av två politiskt tillsatta förhandlare som för regeringens räkning förhandlar om infrastruktur och bostadsbyggande. Mitt arbete går ut på att, tillsammans med mina kollegor, stödja förhandlarna med rätt underlag för förhandlingarna och rapporter till regeringen. Arbetet innebär utredningsarbete, analys, samordning, mycket skrivande, en del föredragningar och många möten.

Hur väcktes ditt intresse för planeringsfrågor?
– Jag har alltid haft ett intresse för den byggda miljön, varför den ser ut som den gör och vad det betyder för människors möjligheter till goda liv. Inledningsvis intresserade jag mig mest för segregation och hur planeringen kan bidra till integration.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Varje dag är spännande och lärorik. Jag får använda hela mitt register av analytisk och kommunikativ förmåga och de resultat vi åstadkommer får stor betydelse för många under lång tid framöver.

Hur kom du dit du är nu?
– Jag har en bakgrund från kommunal och regional planering och som konsult inom samhällsanalys. Jag hade just analyserat Stockholmsregionens bostadsbehov de kommande 20 åren när Stockholmsförhandlingen, som är Sverigeförhandlingens föregångare, behövde någon med min profil. Det började med att jag lånades ut från min dåvarande arbetsgivare landstinget i Stockholm, men nu är jag anställd i förhandlingen.

Vad har du för tips till våra nuvarande studenter?
– Sätt dina teoretiska kunskaper i sitt sammanhang genom att söka kontakt med privata, kommunala, regionala och statliga planeringsaktörer under utbildningen. Intervjua, praktisera, studera, följ med... Det kommer att bredda din förståelse för de många perspektiv som finns i planering, och som alla är rationella och legitima men många gånger i konflikt med varandra. Hade jag fått göra om min studenttid hade jag engagerat mig mer i universitets föreningsliv, det har jag först i efterhand förstått storheten i.