Presentationen följer fakultets- och institutionsstrukturen och kontaktuppgifter finns angivna för varje resurs.

Humanistiska fakulteten

Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL)

Arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa av professor Birgit Arrhenius. I början dominerades verksamheten av konservering och fosfatanalyser av jordprover men under de senaste decennierna har en serie nya tekniker för studier av arkeologiskt källmaterial tagits fram eller vidareutvecklats. Arkeologiska forskningslaboratoriet är unikt i Norden såtillvida att det här är arkeologer som jobbar med arkeologiska frågeställningar med hjälp av naturvetenskapliga analysmetoder. De metoder som används har anpassats för det ofta nedbrutna och fragmenterade källmaterialet, vilket ställer särskilda krav på analyserna.

Kontaktperson Kerstin Lidén kerstin.liden@arklab.su.se

Institutionen för lingvistik

Fonetiklaboratoriet

Fonetiklaboratoriet erbjuder utmärkta möjligheter för experimentella studier i talets akustik, produktion och perception. Laboratoriet uppdateras kontinuerligt med högklassig utrustning och lokaler specialanpassade för olika slags experimentella undersökningar. Fonetiklaboratoriet lockar forskare och studenter från hela världen.

Bland laboratoriets resurser finns ett ekofritt rum med ultrahög dämpning och ljudisolering för inspelningar med mycket höga experimentella krav men även andra ljudisolerade rum för kvalificerade ljud- och videoinspelningar; laboratorier för att studera andning, fonation och artikulation i talet;  laboratorier utrustade för perceptuella experiment med bland annat EEG för mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan; samt undervisningslabb utrustade med programvaror för talanalys, signalbehandling, programmering och perceptionsexperiment. Fonetiklabbets forskningsassistenter bistår forskare och studenter vid experimentella undersökningar.

En annan mycket viktig resurs i Fonetiklaboratoriet är verkstaden där labbets ingenjörer utvecklar hårdvara och programvara för olika forskningsbehov samt underhåller och anpassar befintlig teknisk utrustning. 

Föreståndare Mattias Heldner mattias.heldner@ling.su.se

Webbsida: http://www.ling.su.se/fonetiklaboratoriet/

Korpusar och resurser

Institutionen tillhandahåller olika språkdatamaterial användbara för empirisk språkforskning, framför allt i form av ”korpusar”, eller språkdatabaser, som representerar olika slags text. Korpusar kan innehålla modern eller äldre text, eller talat språk som är inspelat och transkriberat i textform, t ex barns eller vuxnas språkinlärning och/eller -användning. Texten är vanligen annoterad, eller ”taggad”, vilket innebär att den är uppmärkt och kopplad med olika slags metainformation, till exempel grammatiska kategorier eller kommentarer. Se även Språkstudion, under Institutionen för språkdidaktik, som härbärgerar korpusar åt olika språkforskare.

Webbsida http://www.ling.su.se/english/nlp/corpora-and-resources.

Stockholm Babylab

En del av forskningsutrymmet i Fonetiklaboratoriet är speciellt anpassat för forskning i Spädbarnets språkliga utveckling. Studier av spädbarnets uppfattningsförmågor kräver särskilt anpassade testmetoder som använder sig av barnets naturliga nyfikenhet och lekfullhet. Fyra olika metoder används i första hand för att studera talperception hos små barn. Stockholm Babylab forskningsmöjligheter inkluderar system för EEG-registreringar, ögonrörelsemätningar, nappsugningsmätningar (HAS) och "Head-Turn"-procedur. Utrymmet är särskilt utformat för att skapa en bekväm omgivning för de barn och föräldrar som deltar i våra forskningsstudier. Intill laboratoriet finns väntrum, toaletter och möjlighet till blöjbyte.

Webbsida http://www.ling.su.se/fonetiklaboratoriet/stockholm-babylab

SUBIC

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet. SUBIC kommer att tillhandahålla en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som kommer att bedrivas vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner.

Kontaktperson Francisco Lacerda francisco.lacerda@ling.su.se

Webbsida: http://www.su.se/subic/

Svenskt teckenspråkslexikon

Målsättningen med Svenskt teckenspråkslexikon är att på sikt publicera ett komplett teckenspråkslexikon. Inom lexikonverksamheten vid Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik har vi hittills dokumenterat cirka 19 000 tecken. Den här lexikala databasen, som finns fritt tillgänglig genom en webbplats sedan 2008, uppdateras kontinuerligt med nya tecken. För de flesta tecken finns teckendemonstrationer, teckenvarianter, exempelmeningar och fotoillustrationer. För närvarande består lexikonet av ca 5 500 exempelmeningar. Man kan göra sökningar på flera olika sätt, bland annat genom att söka på ord, översättning, tecknets andra betydelser, alternativa tecken, handform och ämnesområde. 

https://teckensprakslexikon.su.se

Teckenspråkskorpusar

Institutionen för lingvistik tillhandahåller genom Avdelningen för teckenspråk språkdatamaterial i form av teckenspråkskorpusar som är användbart för språkforskning och språkundervisning. Korpusarbetet påbörjades 2003 och innehåller delvis spontana dialoger och eliciterade berättelser. De är annoterade med teckenglosor, svensk översättning och övrig grammatisk information.  

https://www.ling.su.se/teckensprakskorpus

Institutionen för språkdidaktik

Språkstudion

På Språkstudion finns en utvecklad digital infrastruktur för undervisning, examination och forskning. Enhetens datorsalar kan bokas för datainsamling av bland annat uttal, skrivande, talperception och teckenspråk. Språkstudion har kompetens inom teknik, pedagogik och forskningsdesign.

Kontaktperson Christine Ericsdotter Nordgren

Webbsida: https://www.su.se/sprakstudion/

Institutionen för svenska och flerspråkighet

Flerspråkighetslaboratoriet

Nyutrustat språkforskningslaboratorium för den som använder experimentella metoder i sin forskning kring flerspråkighet med bland annat EEG/ERP, Eye Tracking och beteendeexperiment, samt utrustning för fältarbeten och inspelning av gruppsamtal. Labbet är tillgängligt för forskare, doktorander och studenter vid institutionen men är även öppet för forskare inom det ledande området Andraspråk och tvåspråkighet. Föreståndare José Alemán Bañón.

Webbsida: https://www.biling.su.se/flerspr%C3%A5kighetslaboratoriet

IVIP samtalskorpusar: Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska

Ett forskningsprogram finansierat av RJ i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. Tre samtalskorpusar är under uppbyggnad: samtal från service, lärande och vård. Arbetet sker tillsammans med Språkbanken i Göteborg. Projektledare Catrin Norrby.

Webbsida http://www.su.se/svefler/ivip

Tisus textkorpus

Taggad andraspråkskorpus med digitaliserade andraspråkstexter från Tisus – Test i svenska för universitetsstudier. Även skribenters bakgrundsinformation finns, som ålder, kön, modersmål, utbildningsbakgrund etc. I samarbete med Språkbanken i Göteborg. Kontaktperson: Peter Lundqvist peter.lundkvist@su.se.

Inom ett nytt infrastrukturprojekt, Swedish Language Learner Corpus, SweLL, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, är en ny mer omfattande annoterad andraspråkskorpus på gång, även den placerad på Språkbanken.

Kontaktperson Gunlög Sundberg, gunlog.sundberg@su.se.  

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi är två specialbibliografier på nätet, främst avsedda för studenter och forskare, som fokuserar de forn- och runsvenska texterna i handskrifter och runinskrifter, vilka kan sökas utifrån vedertagna siglum (handskrifter) och signum (runinskrifter).

Foto: www.fotoakuten.se
Foto: www.fotoakuten.se

Flertalet poster utgörs av sekundärlitteratur som berör de forn- och runsvenska texterna, och denna kan sökas utifrån två specialanpassade ämneshierarkier. Arbetet utfördes vid Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk (2009-2012), med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Riksantikvarieämbetet. För att ekonomiskt och vetenskapligt säkra bibliografiernas fortlevnad har de förts över till Svenskt diplomatarium vid Riksarkivet där den fortsatta uppdateringen utgör en del av deras verksamhet. De första fem åren delfinansieras av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA).

Webbsida: https://www.su.se/svefler/forskning/forskningssamarbeten/externa-databaser-f%C3%B6reningar-och-n%C3%A4tverk/fornsvensk-bibliografi-1.29393

A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) – Ordbok till de nordiska medeltidslagarna

LMNL är en koncentrerad encyklopedisk historisk nordisk-engelsk-nordisk ordbok över juridisk-kulturellt relevanta termer och företeelser från ca 25 medeltida lagtexter från hela Norden i (ny)översättning till engelska. Ordboken tillhandahåller engelska ekvivalenter till svåröversatta nordiska historiska termer, ger belägg på i vilka lagar dessa förekommer, förklarar deras juridisk-kulturella innebörd, samt beskriver regionala och tidsmässiga likheter och skillnader. Norden med sina sex fornspråkliga varieteter (danska, färöiska, gutniska, isländska, norska och svenska) ses som en enhet, vilket skiljer LMNL från befintliga ordböcker och pågående lexikala projekt. LMNL riktar sig till en inhemsk och internationell publik av studenter och forskare inom en mängd historiska ämnesområden. Arbetet har utförts vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet samt av medarbetare i Norge och England och finansierats av Vetenskapsrådet (2014–2017).

Ordboken är nu tillgänglig som fullt sökbar databas vid Universitetet i Sheffield: https://www.dhi.ac.uk/lmnl/  I bokform är den tillgänglig hos Open Book Publishers som fri nedladdningsbar PDF och i print-on-demand version: https://www.openbookpublishers.com/product/1088

Denna version har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien, Magnus Bergvalls Stiftelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Tidigare projektnamn använt under det pågående arbetet: Medieval Nordic Legal Dictionary (MNLD)

Webbsida http://www.su.se/svefler/forskning/forskningsprojekt/6-6-miljoner-till-projektet-medieval-nordic-legal-dictionary-mnld-1.155012

Romanska och klassiska institutionen

August Strindberg cirka 1871. Foto: Florman, Gösta. Stockholms Stadsmuseum. Hämtad från http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=15826
August Strindberg cirka 1871. Foto: Florman, Gösta. Stockholms Stadsmuseum. Hämtad från http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=15826

Strindbergsprojektet

Stockholms universitet har ansvaret för Strindbergsprojektet sedan 1986. Projektet ansvarar för utgivningen av Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk. Resultatet är 72 volymer som har publicerats på Norstedts förlag och textkritiska kommentarer som publiceras på Litteraturbanken www.litteraturbanken.se . Majoriteten av volymerna har efter medgivande av Norstedts också publicerats på Litteraturbanken. Samtliga volymer kommer att vara publicerade på Litteraturbanken 2017. Alla texter där är fritt tillgängliga och används flitigt i forskning, i undervisning och av allmänhet. Har även skapat Stockholm University Strindberg Corpus (SUSC) som tillhandahålls av Institutionen för lingvistik (se under Korpusar och resurser).

Webbsida http://www.strind.su.se/  

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

Database on historical monetary and financial statistics for Sweden

Sammanställer och tillgängliggör historisk monetär och finansiell statistik för Sverige från 1668, några av tidsserierna går tillbaka till medeltiden. Konstruerar tidsserier konsistenta över tid och applicerar dagens definitioner, bl a för att underlätta långtidsanalyser över till exempel huspriser, relationen mellan penningmängd och inflation samt den makroekonomiska utvecklingen. Få sådana databaser täcker så pass lång tid, officiellt producerad monetära statistiken går oftast 1-2 bara årtionden tillbaka. Den hemsida som dessa data bland annat finns på är mycket välbesökt (men det finns inte resurser att uppdatera).

Webbsida http://www.historicalstatistics.org/

Institutionen för data- och systemvetenskap

eGovlab

Ett forsknings- och utvecklingscenter etablerat på DSV med fokus på digitalisering av samhällsprocessen. Som en del av eGovlabs verksamhet har vi etablerat en testbädd för innovation, test och kanske framförallt en plats för myndigheter att utveckla framtidens eTjänster inom stat och kommun tillsammans med akademin, företag och medborgarna. Den testbädd som finns är ett så kallat Privat moln där vi kan bygga upp och testa olika typer av IT system, så som verksamt.se som hanterar företagsinformation eller olika typer av eID lösningar.

Kontaktperson: Aron Larsson aron@dsv.su.se

Webbsida: http://www.egovlab.eu (se under testbädd)

HEALTH-BANK

Swedish Health Record Research Bank innehåller runt 2 miljoner avidentifierade patientjournaler från Karolinska Universitetssjukhuset från år 2007-2014. Banken innehåller både strukturerad och ostrukturerad information. Det strukturerade datat innehåller ett unikt serienummer för varje patient, kön, ålder, tidsstämplar, inskrivning, utskrivning, mm, ICD-10 diagnoskoder, ATC läkemedelskoder, blod- och mikrobiologiska värden, kroppstemperatur. Det ostrukturerade datat består av fritext som läkar- och sjuksköterskeanteckningar m fl yrkesgrupper, som ligger under olika rubriker för varje patient/serienummer. För en visuell bild över två år av databasen, se Comorbidity View, http://www2.dsv.su.se/comorbidityview-demo/

Föreståndare Health Bank: Hercules Dalianis hercules@dsv.su.se

Webbsida: http://dsv.su.se/healthbank

Internet of Things/Mediasense

DSV har en infrastruktur och plattform för Internet of Things baserad på öppen källkod, MediaSense.  Infrastrukturen möjliggör empirisk forskning kring hur interaktion baserad på distribuerade beslut och sensorinformation möjliggör nya lösningar på samhälleliga utmaningar. MediaSense har använts i bl.a. EU projekten FP7-MOBIS (Transport) och AAL-SALIG (Hälsa), innovation kring Stockholm Smart Stad (Urban ICT Arena). Testbädden Kista Urban ICT Arena inbegriper trådlös access, sensornät, en utvecklingsportal och fiberanslutning. Infrastrukturen och plattformen används vidare inom ramen för samarbete med Dramaten, andra kulturella institutioner och KTH Digital Futures. Forskningen rör digitalisering och interaktion med digitalt kulturarv (CH) i utökad verklighet (XR), vare sig för att spara, i sparad form eller i realtid.

Kontaktperson: Theo Kanter kanter@dsv.su.se

Webbsida: http://mediasense.se/

Kriminologiska institutionen

Stockholm Life Course Project (SLCP)

Stockholm Life-Course Project (SLCP) är en longitudinell studie av brottslighet. Sammanlagt består datamaterialet av drygt 15 000 personer. SLCP bygger på tre intervju- och registerstudier av ungdomar under 20 år: Klientelstudien (första undersökning 1959–1963), Skå-studien (första datainsamling 1955–1961) och Paragraf 12-hemstudien (första undersökning 1990–1994). Samtliga studier omfattade en grupp av lagöverträdare. Medlemmar av denna grupp hade under ungdomstiden haft problem i form av brottslighet och annat antisocialt beteende. Två av studierna omfattade också en kontrollgrupp: personer som ur demografisk synpunkt matchade lagöverträdarna, men som inte hade några kända problem med brottslighet. 

År 2011 förstärktes studien ytterligare med data från Flergenerationsregistret. Man kunde därmed koppla ihop deltagarna i de tre grundstudierna med deras föräldrar, barn, barnbarn, syskon och syskonbarn, vilket resulterade i 15 390 individer för vilka nya registeruppgifter samlats in.

Kontaktpersoner:

Jerzy Sarnecki jerzy.sarnecki@criminology.su.se
Amber Beckley amber.beckley@sociology.su.se

Webbsida: https://www.criminology.su.se/forskning/forskningsprojekt/stockholm-life-course-project-slcp

Kulturgeografiska institutionen

Geodataenheten

Geodataenheten på Kulturgeografiska institutionen arbetar med rumslig information, skapade med digitala tekniker och tänkta för användning i geografiska informationssystem (GIS). Här sker metodutveckling och ges stöd för forskningsprojekt som använder GIS. Enheten är ansvarig för utbildning inom GIS och kartografi och även värd för IDRISI Resource Center vid Stockholms universitet; en rasterbaserad GIS-programvara. Informationen från ett flertal forskningsprojekt och uppdragsprojekt finns presenterade och åtkomliga från enhetens hemsida. Enheten har även exempelvis medverkat vid Universitetsbibliotekets uppbyggnad av historiska rumsliga data.

http://www.humangeo.su.se/geodataenheten

GEOSTAR

Är besläktat med demografernas STAR-data (se även nedan under SOFI) men inkluderar mer geografiska data, så som geografiska koordinater för individer, fastigheter och arbetsplatser.

I det projekt ”Geografisk kontext: Ett nytt sätt att mäta vad omgivningen betyder för individens livsbana” som har tillgång till GEOSTAR är syftet att utnyttja ny mätmetod för att besvara frågan om hur individers sociala sammanhang utanför familjen påverkar attityder och handlingsmönster.

 

Påverkas barn och unga av bostadsområdet vad gäller livsbanor? Påverkas olika kohorter och grupper olika? Hur påverkar skalnivån omgivningens betydelse? Data i Geostar finns från 1990 till 2013. Kontaktperson Eva Andersson eva.andersson@humangeo.su.se.

Domänspecialist rumsliga data – SND 

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har genom rektorsbeslut ansvar för domänspecialistfunktionen för rumsliga data. Arbetet sker inom ramen för det nationella samarbetet Svensk nationell datatjänst (SND) vilket är ett konsortium bestående av ett antal lärosäten i landet. Huvudkontoret finns i Göteborg medan annan verksamhet utförs på ett flertal andra lärosäten. En del av konsortiearbetet utgörs av så kallade domänspecialister. Dessa ansvarar för olika typer av forskning och olika typer av data. Dessa är spridda till de större högskolorna i landet.
 
Arbetet med rumsliga data genomförs gemensamt av Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för Naturgeografi. Det finns särskilda utmaningar att hantera GIS-data, digitala kartor och andra rumsliga data, såsom projektioner, koordinatsystem och geografisk upplösning. Filstrukturerna kan också vara komplexa och förändrats över tid beroenden på programvarornas utveckling. Forskningsdata av den karaktären ska vara nåbara och användbara för andra forskare. Domänspecialisterna ska stödja detta arbete inom SND

Webbsida: https://www.humangeo.su.se/snd
 
För mer information om konsortiet och arbetet med SND generellt: https://snd.gu.se/sv

 

Psykologiska institutionen med Stressforskningsinstitutet

Gösta Ekmans Laboratorium

Forskningen kretsar kring hur vi människor upplever vår omvärld med hjälp av synsinnet, hörselsinnet och luktsinnet. Vi studerar bland annat psykologiska effekter av buller, hur luktsinnet kan användas för att upptäcka demenssjukdom, hur blinda personer kan lära sig att navigera med hjälp av andra sinnen, och hur personer med spindelfobi kan avvänja sig från starka emotionella reaktioner. I GEL finns särskilt anpassade experimentrum för avancerad doftexponering, ljudåtergivning, samt registrering av hjärnaktivitet och ögonrörelser. Det är en internationell forskningsmiljö där ett tiotal nationaliteter representeras, och som finansieras av ett flertal stora externa forskningsanslag. Kontaktperson Maria Larsson maria.larsson@psychology.su.se

Stockholms universitets psykologiska klinik (SUPK)

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik. Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling samt att inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning samt i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling. Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård. Föreståndare: Jan Bergström, jan.bergstrom@psychology.su.se  Webbsida: https://www.psychology.su.se/supk 

REWHARD (SFI)

REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. REWHARD består av databaserna SLOSH, LNU, IMAS och STODS och finansieras främst av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Kontaktperson: Marcus Brafors

Webbsida: https://www.su.se/rewhard/ 

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)

SUBIC är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet. SUBIC kommer att tillhandahålla en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som kommer att bedrivas vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner. SUBIC blir en unik facilitet i Sverige, med områdesöverskridande forskningsmöjligheter över samtliga fakultetsområden. SUBIC kommer initialt att förvaltas av Institutionen för lingvistik, men är ett samarbete mellan Stockholms universitets olika institutioner.

Psykologiska institutionen har tillsammans med Institutionen för lingvistik och Zoologiska institutionen varit drivande i arbetet att få SUBIC på plats här på SU. Den fysiska placeringen av SUBIC blir i Arrheniuslaboratoriet, där lokaler finns tillgängliga som kan anpassas för verksamhetens krav på säkerhet, tillgänglighet och tekniska behov. Huvudansvarig Francisco Lacerda francisco.lacerda@ling.su.se För mer information, se Instituionen för lingvistik. 

Webbsida: http://www.su.se/subic/

Stockholms universitets sömnlaboratorium

Sömnlaboratoriet innehåller tre sovrum som är isolerade från yttre miljöfaktorer såsom buller och ljus, och det är möjligt att kontrollera temperaturen i sovrummen.

Sömnlaboratoriet innehåller även ett kök och ett badrum. Laboratoriet har specialutrustning för att registrera och analysera polysomnografi (EEG – hjärnans elektriska aktivitet, EOG - ögonrörelser och EMG - muskelspänning), andning samt hjärtfrekvens.  Det är även möjligt att genomföra datoriserade prestationstest i laboratoriet. Utrustningen för att registrera polysomnografi kan även användas i fältstudier. Laboratoriet har även ett tjugotal aktivitetsmätare (så kallade aktigrafer) för mätning av sömn i fältstudier.

Webbsida: www.stressforskning.su.se/forskning/sömn-och-vakenhet/sömnlaboratoriet

Sociologiska institutionen inklusive Demografi

Generations and Gender Survey (GGS)

Generations and Gender Survey (GGS) är en surveyundersökning med tillhörande kontextdatabas som ingår i ett internationellt surveyprogram. En svensk GGS möjliggör bland annat nya kunskaper om beslutsprocesser rörande familjebildning och barnafödande; hur subjektiva värderingar påverkar sådana beslut och relationer inom familjer och mellan generationer; hur genus samvarierar med olika beslut över livscykeln; hur sambanden mellan olika händelser över livscykeln ser ut; samt ge en ökad förståelse av samhällets roll i skapandet av olika förutsättningar för arbete och familj. I den svenska undersökningen som genomfördes under 2012-2013 med SCB som ansvarig datainsamlare deltog 9688 personer. Uppföljningar av demografiska utfall under 2013-2016 har gjorts m h a registerdata. GGS genomförs även i ett stort antal andra europeiska länder som en del av the Generations and Gender Programme (GGP). Under 2020 pågår planeringen för en ny surveyomgång i Sverige och andra länder. Datainsamlingen för Sverige föranleds av en period med fallande fruktsamhetstal. 

Webbsida: https://www.suda.su.se/research/demographic-data/survey-projects/generations-and-gender-survey-ggs

Young Adult Panel Study (YAPS)

YAPS bygger på en panel av unga vuxna som svarat på en postenkät 1999 och som sedan följs upp 2003 och 2009. Registerdata om giftermål, barnafödande, skilsmässa och separationer har kopplats till enkätsvar om arbete och familj samt attityder till desamma. Data innehåller cirka 3500 ungdomar och har samlats in av Statistiska centralbyrån.

Webbsida: http://www.suda.su.se/yaps/


 

Institutet för social forskning/SOFI

Levnadsnivåundersökningen (LNU)

I LNU 1968 tillfrågades respondenterna om sina faktiska levnadsvillkor (snarare än om attityder och uppfattningar). Frågorna besvarades av ungefär var tusende svensk i åldern 15-75 år (sedermera 18-75 år) och avsåg bl.a. uppväxtförhållanden, familj, utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, boende, hushållsarbete och fritid. I senare vågor av LNU, 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010 insamlades i stor utsträckning samma typ av uppgifter. Panelansatsen gör att människors levnadsvillkor kan följas över tid och att dessa förhållanden kan relateras till varandra. Perioden mellan vågorna täcks in med biografier över familjeförhållanden, utbildning och sysselsättning. Sedan år 2000 besvarar också eventuella makar/sambos till huvudrespondenten en kortare enkät med frågor om sina levnadsförhållanden och barn (10-18 år) i hushållet besvarar frågor via en s.k. ljudenkät. En ny omgång av LNU - den sjunde i ordningen - genomförs under 2020 och finansieras av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen Rewhard (RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure).

Webbsida: http://www.sofi.su.se/forskning/tre-forskningsavdelningar/lnu

Children of Immigrants – Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU)

En komparativ och longitudinell enkätundersökning i Sverige, England, Tyskland och Nederländerna (tidigare kallad Youth in Europe Study [YES]). Projektet har en bred ingång och berör frågor kring elevernas välbefinnande, nätverk och attityder. Studien baseras på ett nationellt representativt skolbaserat urval av elever i 8:e och 9:e klass. Utöver elevernas utsagor görs även separata intervjuer med målsmän och klassföreståndare.

Webbsida: https://www.cils4.eu/

Social Policy Indicators (SPIN) Database

SPIN databasen innehåller unika komparativa data över välfärdsstatens organisering sedan 1930-talet och framåt. SPIN är resultatet av en medveten och långsiktig investering i forskningsinfrastruktur. Ett stort antal svenska och internationella forskare använder SPIN data, och databasen har resulterat i en stor mängd publikationer, varav flera är i internationellt ledande tidskrifter. SPIN data används också av myndigheter och internationella organisationer. SPIN databasen är inte enbart viktig för den ledande forskning som bedrivs vid SOFI, utan databasen möjliggör också ny forskning i anslutning till SUs profilområden, särskilt inom området ”välfärd och demokrati”.

Kontaktperson Kenneth Nelson, kenneth.nelson@sofi.su.se.

Websida: http://www.sofi.su.se/spin/