Foto: Lumination/Mostphotos
Foto: Lumination/Mostphotos


I Sverige och västvärlden präglades åren efter andra världskriget av ökad brottslighet. Vid början av 1990-talet inträffade dock ett trendbrott. De omfattande egendomsbrotten började minska, men också det dödliga våldet. Denna nedgång i brottsligheten, så kallad crime drop, är en oväntad samhällsförändring och bryter mot vanliga föreställningar i samhällsdebatten. 

– Brottsutvecklingen är mer komplex än den vanliga uppfattningen om att den hela tiden blir allt värre och går ner i åldrarna. Utgångspunkten för projektet är det paradoxala att vi under en lång period efter 1990-talets början hade en minskande brottsutveckling, till exempel vad gäller egendomsbrott, ungdomsbrott men faktiskt också dödligt våld, även om det dödliga våldet nu börjat öka något igen, berättar Felipe Estrada som är professor i kriminologi och en av forskarna i projektet Den ojämlika brottsligheten.

Felipe Estrada. Foto: VILHELM STOKSTAD / Kontinent
Felipe Estrada. Foto: Vilhelm Stokstad / Kontinent

Ökad ojämlikhet – men minskad brottslighet

Internationella studier har främst fokuserat på vad som generellt sett ligger bakom de senaste decenniernas brottsminskning i västvärlden. I det femåriga forskningsprojektet fokuserar man snarare på om och i så fall hur utvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper och olika brottstyper. Under samma period som en del av brotten minskat så har samhället präglats av en ökad ojämlikhet inom andra välfärdsområden, bland annat vad gäller inkomst och en allt större boendesegregation. Forskningen bidrar till en förståelse för kopplingen mellan brottslighet och ojämlikhet, menar Felipe Estrada.

– Vi har i många avseenden en förändrad brottslighet, men hur kan man förstå den? Ser utvecklingen olika ut för olika demografiska grupper? Ojämlikheten har tilltagit på andra områden vad gäller levnadsförhållanden, hur kan vi då ha den här utvecklingen generellt sett? 

Härkomst inte avgörande

För att kunna belysa olika sociala gruppers brottslighet kopplat till övriga levnadsförhållanden så har forskarna använt sig av en stor mängd datamaterial baserat på hela Sveriges befolkning. 

– När vi studerar utvecklingen från 1970-talet så kan vi i huvudsak se att lagföringsutvecklingen faktiskt visar sig vara ganska likartad utifrån härkomst – det är alltså inte så att sverigeföddas brottsbelastning minskar medan den skulle öka för utländskt födda personer. Överrepresentationen i lagförda brott som länge funnits bland utlandsfödda har snarare minskat än ökat under de senaste decennierna. Vi kan också se att bland män som grupp finns det minskade lagföringsnivåer, särskilt vad gäller våldsbrott, vilket medfört att det så kallade könsgapet i brott minskat över tid, menar Felipe Estrada.

Olof Bäckman är professor i kriminologi vid Stockholms universitet och deltar i projektet tillsammans med Felipe Estrada och Anders Nilsson. Han menar att resultaten är intressanta för en jämförande studie mellan de nordiska länderna.

Olof Bäckman Foto: Alva Sanne
Olof Bäckman Foto: Alva Sanne

– Än så länge så har vi bara sett resultat från Danmark, men det man kan säga är att det är slående hur likartade mönstren över tid ser ut i Sverige och Danmark när det gäller härkomst och registrerad brottslighet, även om överriskerna för de med utländsk härkomst i Danmark är något högre än de vi ser i Sverige.

Vilka bakgrundsfaktorer spelar roll då för personer som begår brott?

– Det har varit en avsikt att inte bara fokusera på utländsk härkomst utan det mer komplexa – hur socioekonomiska förhållanden ser ut över tid och hur det samspelar med lagföringsnivåerna. När vi tittar på klassaspekten så kan vi se en polarisering med olika utvecklingstrender för olika grupper. De ungdomar som vuxit upp med föräldrar som är låginkomsttagare har en sämre lagföringsutveckling, i synnerhet om man jämför med de som har höginkomsttagarföräldrar, menar Felipe Estrada. 

Återkommande debatt – med en lång forskningstradition

Felipe Estrada lyfter att integration och migration kopplat till brott och brottslighet är en debatt som kommer och går i vågor.

– Återkommande debatteras det om att ”vi måste prata mer om det här”, och forska på ämnet har ju kriminologer gjort länge. Det som nu kan presenteras för första gången är en längre tidsstudie uppdelad på härkomst och socioekonomisk bakgrund. Det är komplicerat och det finns inte sådan data i kriminalstatistiken, istället har vi gjort en samkörning av befolkningsregister och gjort det för en längre tidsperiod.

Vilka reaktioner har ni fått på studiens resultat?

– Många är intresserade och välkomnar att få ett kunskapsunderlag kring en uppmärksammad samhällsfråga. Folk är även intresserade av att diskutera hur uppfattningar om brott kan vara så annorlunda mot vad resultaten från forskningen ofta visar. Vi blir påverkade av uppmärksamheten kring senaste årens ökade skjutningar och tror att precis allt går mot en systemkollaps. 

Hur kan samhället dra nytta av forskningen?

– Just den här rapporten har vi valt att publicera populärvetenskapligt och på svenska för att så många som möjligt ska kunna ta del av resultaten och att de ska kunna användas brett, till exempel av studenter och elever som skriver skolarbeten. Men den riktar sig även till ansvariga politiker som kan behöva en rimlig beskrivning av den här utvecklingen som man ofta uttalar sig om. Vi har varit runt och haft föreläsningar och även varit inbjudna till den parlamentariska Trygghetsberedningen – det finns ett stort allmänintresse.

Missuppfattning att allt fler kvinnor begår brott

– En intressant utveckling är det minskade könsgapet, alltså att skillnaden mellan kvinnor och män som registreras för brott minskar snarare än ökar. I debatten sägs det inte sällan att utvecklingen kan ses som ”jämställdhetens baksida”, det vill säga att kvinnor tar efter männens beteende och därmed begår fler brott. Men i själva verket är det tvärtom. Det är alltså snarare så att män närmar sig de mer normala brottsnivåer som kvinnor representerar, menar Felipe Estrada.

Läs rapporten Den ojämlika brottsligheten: Lagföringsutvecklingen i demografiska och socioekonomiska grupper 1973-2017

Texten är en del i en intervjuserie för Samverkansprogrammet i syfte att synliggöra forskning med anknytning till temat migration och integration. Läs mer om Samverkansprogrammet vid Humanvetenskapliga området och ta del av andra intervjuer i serien