Dagens digitaliserade samhälle genomsyras av det visuella uttrycket. Nästan alla människor går runt med en mobilkamera i fickan med vilken de dokumenterar sina liv i bilder som de sprider på Facebook, Instagram och andra sociala media. Massmedia fångar världshändelser i bild och visuella gestaltningar i form av grafer och diagram används pedagogiskt för att förklara teoretiska sammanhang.


-    Den visuella gestaltningens mångsidighet gör området till en fråga, inte bara för konst- och filmvetare. Visuella gestaltningar och gränssnitt är vårt nyaste och kanske öppnaste profilområde; det finns forskning vid alla institutioner, inklusive de naturvetenskapliga, som är relevanta för området, säger Elisabeth Wåghäll Nivre, vicerektor och professor i tyska som tillsammans med Hans Hayden, professor i konstvetenskap och prodekan, kommer att moderera seminariet.


Elisabeth Wåghäll Nivre menar att det pedagogiska/kommunikativa perspektivet på visuella gestaltningar är en angelägenhet för alla forskare, oavsett forskningsområde, eftersom alla forskare har ett behov av att nå ut till sina studenter och till det omgivande samhället med sina forskningsresultat.


-    Ett roligt exempel på forskningskommunikation jag har sett var en forskare som presenterade sina resultat i form av en tecknad serie.

 

Elisabeth Wåghäll Nivre och Hans Hayden.
Elisabeth Wåghäll Nivre och Hans Hayden.

Visuella gestaltningar kan användas, inte bara för att sprida de senaste forskningsrönen, utan även för att sprida halv- eller rena osanningar, så kallade alternativa fakta. Ett fotografi kan retuscheras eller arrangeras. Diagram och grafer kan utformas så att det förstärker det önskade budskapet. Den digitala tekniken, inte minst utvecklingen inom artificiell intelligens, ger stora möjligheter att producera vederhäftiga lögner i form av visuella gestaltningar. Bildproducenter kan också, medvetet eller omedvetet, producera och reproducera samhälleliga normer och maktstrukturer.


-    Vi behöver alla träna på att tolka och kritiskt granska bilder. Jag tror att det blir lättare om vi får större kunskaper om hur bilder produceras.


Profilområdet rymmer även frågor som handlar om de tekniska, politiska, sociala och juridiska produktionsvillkoren för bildproducenter, exempelvis konstnärer och pressfotografer. Det kan exempelvis handla om upphovsrättsliga frågor och censur, eller vilka rum som är tillgängliga för konstnären att ställa ut sin konst på.


-    Tanken med profilseminarierna är att forskare från olika vetenskapliga discipliner ska mötas och inspireras av varandra. Profilseminarierna hålls medvetet tematiskt väldigt öppna. De är tänkta att fungera som kontaktytor där och då för att i förlängningen kunna leda till tvärvetenskapliga forskningsprojekt eller pedagogiska samarbeten.

 

Läs mer om Humanvetenskapliga områdets profilseminarier.