Från väljare till kandidat: hur ett andra val väcker politisk ambition
När börjar människor egentligen engagera sig i politik? För de flesta sker det när de röstar för första gången. Vissa får möjligheten att rösta direkt när de fyller 18, medan andra måste vänta tills de är nästan 22. Spelar det någon roll? Ja! Ny forskning med detaljerad data om svenska politiker visar att tidigt röstande ökar sannolikheten att unga kandiderar i sitt andra val.
Med hjälp av en smart statistisk metod undersökte Mattias Folkestad (Institutet för internationell ekonomi, IIES) och Chloé Nibourel (Institutet för social forskning, SOFI) vid Stockholms universitet hur en persons första erfarenhet av ett val påverkar det framtida politiska engagemanget. Tack vare Sveriges detaljerade register och fasta valkalender kunde forskarna jämföra personer som precis blivit röstberättigade och valbara med dem som redan hade varit med om ett val tidigare.
Nyckelverktyget i studien kallas Difference-in-Discontinuity design. Idén är enkel: personer som är födda strax före eller efter ett visst datum – till exempel fyller 18 precis före ett val jämfört med precis efter – är i stort sett lika. Genom att jämföra dem kan forskarna isolera effekten av att delta i ett visst val, utan att andra livsomständigheter stör resultatet.
Så vad visade resultaten?
Inledningsvis är resultaten föga förvånande: valdeltagandet — den mest grundläggande formen av politiskt engagemang — är fortsatt högt, runt 82 % både för förstagångs- och andragångsväljare. Men den verkliga insikten i studien kommer när man tittar på mer krävande former av deltagande, som att kandidera till eller bli vald till politiska uppdrag. Där framträder ett slående mönster.
Jämfört med förstagångsväljare var andragångsväljare 10–14 procent mer benägna att ställa upp i val och hela 60–70 procent mer sannolika att bli valda. Det är ett rejält hopp. Med andra ord verkar det andra valet vara det tillfälle då politiskt ambitiösa personer verkligen blir uppmärksammade – och utvalda – av partierna.
Varför då? Studien lyfter fram en viktig men ofta förbisedd mekanism: partiernas urval.
– Politiska partier fungerar som grindvakter för vem som får ställa upp och vem som får stöd. Det första valet kan vara en signal om intresse, men det är vid det andra valet som partierna börjar lägga märke till kandidaterna – och satsa på dem, säger Mattias Folkestad.
Forskningen tar också upp en aktuell politisk fråga: vad händer om vi sänker rösträttsåldern till 16? Skulle fler unga i politiken förändra vilka som hamnar där? Resultaten antyder att det skulle kunna göra skillnad — men bara i marginalen. Och med den förändringen kan nya utmaningar uppstå, särskilt kring kompetens och social mångfald.
I en tid då demokratier världen över brottas med politisk frånkoppling — särskilt bland unga — lyfter den här studien fram något avgörande: det handlar inte bara om att få människor till valurnan en gång. Det handlar om att skapa vägar för att de ska komma tillbaka — och till slut kliva fram.
Artikeln "Starting young: How age limits shape political participation" har accepterats för publicering i European Journal of Political Economy.
Senast uppdaterad: 30 april 2025
Sidansvarig: Institutet för internationell ekonomi (IIES)