Stort anslag tilldelat forskning om kriser och ekonomisk ojämlikhet

Forskning om hur ojämlikt kriser drabbar hushåll har erhållit ett miljöanslag om 17 MKr från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet är bland annat att få insikter om hur en effektiv ekonomisk politik kan utformas för att förebygga och hantera kriser.

Sedan år 2000 har Sverige och stora delar av världen drabbats av betydande kriser – kriser som har varit markant djupare än övriga kriser i västvärlden under efterkrigstiden:

•    En djup lågkonjunktur 2007-2009 (med efterverkningar och skuldkriser i Europa)

•    Covid-19 pandemin med efterföljande inflationschock

Båda kriserna har inneburit stora genomsnittliga förluster för vår ekonomiska välfärd. De har även gjort det tydligt hur kriser, typiskt sett, drabbar olika hushåll olika kraftigt – kriser synliggör ojämlikheter i samhället.

“Genom projektet vill vi förstå hur kriser drabbar våra samhällen och växelverkan mellan en kris förlopp och ojämlikhet i förmögenhet och inkomst,” säger Per Krusell.  

 

Fokuset ligger på finansmarknadernas roll

För det första hade krisen 2007-2009 sitt ursprung i finansmarknader med inbyggda sårbarheter – de kollapsade i USA vilket förde med sig enorma dominoeffekter – och det här gör dessa marknader viktiga att studera. 

För det andra spelar finansmarknader en central roll i de djupaste ekonomiska kriserna: antingen som utlösande faktor eller, som under pandemin då centralbankernas åtgärder var viktiga för att motverka en ännu djupare kris följt av svagare återhämtning.

Utifrån mikrodata och beräkningsintensiva ekonomiska modeller hoppas forskarna vinna insikter om hur ekonomisk politik bör utformas. 

”Det finns ett intressant samspel mellan finansmarknaderna och ekonomisk ojämlikhet. Bättre fungerande finansmarknader tenderar att utjämna de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt kan finansiella sårbarheter uppstå om exempelvis banker är alltför generösa i sin kreditgivning mot ekonomiskt svaga grupper.” säger Roine Vestman.

Forskargruppen består bland annat av forskare från Stockholms universitet. Från IIES deltar Per Krusell,som även är huvudansvarig för projektet, liksom Kieran Larkin och Tobias Broer. Från Nationalekonomiska institutionen deltar Roine Vestman. Även forskare från Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm deltar.

Projektet väntas pågå 2023-2028.