Tünde Lénárd försvarar sin avhandling
Disputation
Datum: fredag 30 maj 2025
Tid: 13.00 – 15.00
Tünde Lénárd, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), försvarar sin avhandling.
Tid: Fredag 30 maj 2025, kl. 13.00
Plats: Hörsal 11, Södra huset F (SU Frescati), Universitetsvägen 10.
Avhandlingens titel: Gendered processes in education: Exploring early sources of differing educational trajectories
Sammanfattning
För att bidra till vår förståelse av vertikal och horisontell könssegregation inom utbildning, undersöker denna avhandling hur könsskillnader i utbildningsresultat uppstår. Mer specifikt utforskas hur skillnader mellan kvinnor och män i skolprestationer, konkurrensförmåga, skolval och utbildningsnivåer formas av mekanismer som kamrateffekter, självförtroende och utbildningsambitioner. Analysen bygger på detaljerade individdata och fångar dessa mekanismer tidigt, på grundskole- och gymnasienivå.
Studie I presenterar ny evidens om könsspecifika kamrateffekter på provresultat, baserat på svenska data som innehåller historik om könsfördelningen i elevernas klassrum från årskurs 1 till 9. Resultat från modeller med fixa effekter för skolor, som utnyttjar variation i könsammansättning mellan klassrum inom skolor, visar att flickor har något högre och pojkar något lägre provresultat i mer kvinnodominerade klassrum, men effekterna är små. Genomsnittseffekterna maskerar icke-linjära effekter, med betydelsefulla effekter endast för den lilla grupp av elever som finns i klassrum med mycket sned könsfördelning. Genom att undersöka kumulativa effekter visar studien att längre exponering för en viss klassrumsammansättning har en lika liten inverkan på provresultaten som samtidiga effekter.
Studie II undersöker sambandet mellan självförtroende och konkurrensförmåga ur ett könsperspektiv med hjälp av data från elever i 53 ungerska gymnasieklasser. I linje med den experimentella litteraturen på området visar våra resultat att könsskillnaden i konkurrens delvis förklaras av att män är mer (över)självsäkra än kvinnor. Resultaten visar också att även om båda könen hade samma nivå av självförtroende skulle en könsskillnad i preferensen för konkurrens kvarstå i den realistiska gruppen. Detta resultat är robust i alla specifikationer och utmanar teorier om att mäns höga självförtroende driver sambandet mellan självförtroende och könsskillnader i konkurrens.
Studie III visar hur akademisk självuppfattning och intressen påverkar val av gymnasieprogram givet effekten av tidigare skolprestationer. Studien analyserar också om könsskillnader i dessa motivationsfaktorer bidrar till könsgapet i val av gymnasieprogram och om det finns könsskillnader i hur prestationer, motivation och val relaterar till varandra. Resultat från strukturella ekvationsmodeller med enkätdata matchade till svenska registerdata visar att motivationsfaktorerna inte bara predicerar utbildningsval väl, utan också förklarar en stor del av könsgapet i val av STEM-program. Dessutom finner vi könsskillnader i hur prestationer formar motivationsfaktorerna.
Studie IV undersöker effekterna av höga utbildningsambitioner under ungdomsåren på utbildningsnivå i ung vuxenålder, och hur dessa samband kan skilja sig beroende på kön och invandrarbakgrund. I ett nationellt representativt urval av svenska ungdomar visar könsspecifika modeller med fixa effekter att höga ambitioner inte ökar risken för låg utbildning för ungdomar med invandrarbakgrund. Istället ökar höga ambitioner chanserna till högre utbildning, särskilt bland kvinnor med invandrarbakgrund. Dock förklarar ambitioner bara en liten del av skillnaderna i utbildningsnivå mellan invandrare och infödda.
Senast uppdaterad: 12 maj 2025
Sidansvarig: MD