Att vara bäst i klassen kan påverka din utbildning och inkomst senare i livet

Förutom att höga betyg i sig ger positiva effekter så kan också den interna betygsrankningen inom en skola påverka utbildning och lön senare i livet. Att vara bäst i klassen ökar sannolikheten att en elev avslutar en längre utbildning eller får en högre inkomst senare i livet, och för elever i den nedre delen av betygsskalan ökar sannolikheten att gå klart gymnasiet om de blir lite högre rankade jämfört med andra elever i skolan. Det visar resultaten i en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Elever sitter i ett klassrum och räcker upp handen, en manlig lärare ser glad ut
Foto: Syda Productions / Mostphotos

 

Två elever med liknande betyg och liknande bakgrund som går på liknande skolor, kan ha olika sannolikhet att slutföra en lång utbildning, få högre inkomst senare i livet eller till och med slutföra gymnasiet, enbart beroende på hur de rankas internt i sin skola utifrån sina betyg. Effekten är starkare i toppen och botten av betygsfördelningen: Elever med mycket höga eller mycket låga betyg påverkas positivt av att vara något högre rankade inom sin skola, men effekten verkar inte finnas bland elever med medelbetyg. Det visar resultaten i en ny avhandling i nationalekonomi från Stockholms universitet.

– Om en elev med mycket höga betyg blir något högre rankad inom sin skola ökar det sannolikheten att välja ett mer utmanande spår för sin högre utbildning, klara av flera års studier och sen få en högre inkomst i genomsnitt senare i livet. För elever med mycket låg förmåga kan rangordning i klassen påverka sannolikheten att slutföra gymnasiet, säger Iman Dadgar, nybliven doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

 

 

Elever från låginkomstfamiljer påverkas mest

I studien jämförde Iman Dadgar elever med olika positioner på den interna betygsrankningen inom en skola, men som låg på samma betygsrankning sett till hela landet. Han undersökte hur de presterade senare i livet, för att se om skolnivårankningen hade en koppling till elevernas ”framgång”. För att studera det användes registerdata för alla svenska elever som gick ut nionde klass mellan åren 1990 och 1997. För att mäta deras "framgång" senare i livet tittade Iman Dadgar bland annat på hur långa utbildningar de slutförde och deras medelinkomst.

– Jag såg att elever från låginkomstfamiljer, och med invandrarbakgrund, påverkas starkare av betygsrankningen inom skolan. Det är också skillnad mellan hur pojkar och flickor påverkas. Flickor tenderar att få en starkare positiv påverkan än pojkar av en ökning av rankningen, särskilt om de ligger nära att vara bäst i klassen. Flickor verkar också jämföra sig själva med de andra flickorna i klassen, snarare än med hela klassen, säger Iman Dadgar.

Forskaren iman Dadgar på Stockholm universitet
Iman Dadgar utnämndes nyligen till doktor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Foto: Daniel Rossetti

Resultaten från denna studie skiljer sig åt från tidigare forskning från USA som har visat en effekt av den interna betygsrangordningen för elever på alla nivåer, oavsett deras förmåga eller betyg och alltså även i mellanskiktet.

– En möjlig förklaring till de nya resultaten från våra svenska data är att skolsystemet i Sverige är mer jämställt, eller åtminstone var det under studietiden. Elever från olika bakgrund gick oftare på samma skolor, och inkomst- och förmögenhetsspridningen var inte så stor, säger Iman Dadgar.

 

 

"Behöver arbeta för att minska den negativa effekten"

Resultaten från studien understryker vikten av att inte bara jämföra olika skolor och skolklassernas genomsnittliga resultat, menar Iman Dadgar.

– Idag fokuserar vi främst på kvaliteten på hela skolan, men det är också viktigt att ta hänsyn till elevernas position inom klassen, vilket spelar en väsentlig roll för deras långsiktiga resultat, säger Iman Dadgar.

Han vill också lyfta fram den negativa effekten av rangordningen för elever med lägre förmåga, i botten av betygsskalan.

– Jag tycker att lärare och skolledare behöver arbeta för att minska denna negativa effekt, eftersom det får långvariga konsekvenser för eleverna, sa Iman Dadgar.

 

Hur studien genomfördes

Iman Dadgar har i studien använt registerdata på betygen för alla svenska elever som gått ut nionde klass under åren 1990 – 1997 och han har följt dem fram till 33 års ålder.

Eleverna ranngordnades inom sin skola och över hela landet. Båda rangordningsvariablerna baseras på slutbetygen i grundskolan, efter nionde skolåret i Sverige.

För att mäta resultatet, graden av "framgång" för dessa elever senare i livet, använde han fyra olika indikatorer. Antal utbildningsår, vilka utbildningsområden de väljer t ex mer krävande naturvetenskapliga inriktningar), om de slutfört gymnasiet samt deras medelinkomst i åldern 30-33 år.

 

Läs mer om forskningen

Dadgar, I. (2022). Essays on the economics of education and health (PhD dissertation, Department of Economics, Stockholm University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-203003

 

Kontakt

Iman Dadgar
Forskare, doktor i nationalekonomi
Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet

Email: iman.dadgar@sofi.su.se
Telefon: 08-16 41 59

Personlig profilsida