Byt jobb ofta och lär dig mer på jobbet

Personer som oftare byter jobb lär sig mer på jobbet, det visar en ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet. Att inte stanna kvar länge på ett och samma jobb kan därmed vara positivt för vissa personer, menar forskaren Johan Westerman.

Johan Westerman, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska inst
Johan Westerman, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Foto: Daniel Rossetti/SU

 

I sin avhandling har Johan Westerman hittat ett samband mellan att byta jobb ofta och att lära sig mycket på jobbet. De personer som har bytt jobb två gånger eller fler under en tioårsperiod uppger i högre utsträckning att deras nuvarande jobb innebär att de lär sig saker, än de personer som har stannat kvar på ett jobb under samma period.


– Jag har sett att de individer som tenderar att röra sig mer på arbetsmarknaden har ett högre lärande i ett senare skede i sitt arbetsliv. Det ser vi även om vi tar hänsyn till att man ofta lär sig mer i början av ett nytt arbete, och att individen kanske generellt har lätt att lära sig saker eller har lätt att röra sig mellan jobb, säger Johan Westerman, nybliven doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.


Genom att analysera svaren från flera enkätundersökningar, där en är den stora svenska Levnadsnivåundersökningen som genomförs återkommande vid SOFI, har han jämfört hur mycket olika grupper uppger att de lär sig på jobbet. De som bytt jobb oftare uppger ett högre lärande. Det är den första grundliga empiriska undersökningen av kopplingen mellan mobilitet på arbetsmarknaden och ett senare lärande i arbetet som har genomförts.


– Det antas ofta att vårt kunskapssamhälle premierar vissa grupper, exempelvis de som tycker om att lära sig nya saker och att byta arbetsuppgifter. Det jag ville göra var att undersöka om de här antagandena verkligen stämmer, eftersom många av dem ligger till grund för den politik som utformats för att möta kunskapssamhällets utmaningar. Vi kan nu se att många antaganden delvis bekräftas av avhandlingen, säger Johan Westerman.

 

 

Inte bättre för lärandet att stanna länge på arbetet


Att det skulle bli svårare att få djupa kunskaper om man byter ofta tycks inte stämma. Inte heller att för många – och för olika – erfarenheter blir ett hinder för att lära sig ett jobb ordentligt.


– Jag har inte sett några positiva effekter för lärandet av att stanna kvar under längre perioder på samma arbetsplats, inte under tio år som är den tidsperiod jag har tittat på. Snarare så är hög mobilitet bra för att få mer kunskap, säger Johan Westerman.

Kan hjälpa i omställningen efter coronakrisen


Resultaten i avhandlingen går i linje med den syn på omställningen till en mer kunskapsbaserad ekonomi som Sverige och många andra länder haft, menar Johan Westerman.


– Att ha bytt jobb ofta, till exempel hoppat runt på olika vikariat eller kortare anställningar, kan alltså visa sig vara en positiv egenskap när många företag nu behöver ställa om efter coronakrisen. De individer som har lätt att lära sig och är vana att byta jobb kan faktiskt bli vinnare på framtidens arbetsmarknad, säger Johan Westerman.


Sammantaget ger avhandlingen en bild av vilka individer som har lättare att anpassa sig till en arbetsmarknad med allt högre krav på både höga kunskaper och flexibilitet, och det kan hjälpa både de som har lätt och svårt att byta jobb, menar Johan Westerman.


– Jag tror att man om man förstår det här så kan man hjälpa personer som har en inre drivkraft att få utlopp för den och inte krocka med stelbenta system. Men också att förstå varför andra inte känner sig riktigt hemma i en snabbare omställning, de som kanske jobbat länge på samma ställe och inte gärna vill byta arbetsuppgifter. Många diskussioner kring ojämlikhet på arbetsmarknaden kretsar kring det här, varför vissa klarar av omställningen och andra inte.

 
Fakta: Så gjordes studien


Från Levnadsnivåundersökningen (LNU) har svaren från panelen i de två senaste undersökningarna år 2000 och 2010 använts. Resultaten har sedan jämförts och analyserna kompletterats med data från den internationella tvärsnittsstudien Programme for the International Assesment of Adult Competencies (PIAAC 2012). Svaren från de strukturerade intervjuer som analyserats berör anställdas tidigare anställningar, mått på olika dimensioner av lärande, mm. Lärande på arbetet för individer med stabila och mer rörliga tidigare karriärer har jämförts, med hänsyn taget till ett stort antal variabler såsom yrke, kognitiv förmåga och en tidigare nivå av lärande.
Den grupp som studerats är anställda i Sverige och Europa inom åldrarna 20 till 65 år runt år 2010. Antalet respondenter i de olika analyserna är 1 474 (LNU) 2855 (PIAAC).

 


Läs mer om forskningen:
 

Westerman, J. (n.d.). Should I learn or should I turn? Implications of job mobility for subsequent learning at work.

Hela avhandlingen:

Westerman, J. (2020). Motives matter : Intrinsic motivation in work learning and labor market performance (PhD dissertation). Department of Sociology, Stockholm University, Stockholm.

 
Kontaktuppgifter:

Johan Westerman, doktor i sociologi, Institutet för social forskning (SOFI)
Telefon: 08-16 29 73
E-post: johan.westerman@sofi.su.se