Idag, den 15 maj, som markerar Internationella familjedagen, presenterar det europeiska forskningsprojektet rEUsilience nya insikter och rekommendationer för att stärka familjers motståndskraft i Europa. Projektet, som leds av Stockholms universitets Institutet för social forskning (SOFI) och University of Oxford, betonar vikten av att sätta familjer i centrum för socialpolitiska reformer.
Under tre år har forskare från sex ledande universitet och organisationen COFACE Families Europe identifierat avgörande brister i nuvarande policyer. Deras resultat pekar på två huvudsakliga utmaningar:
Policyer är ofta för rigida eller snäva, och misslyckas med att möta familjers faktiska behov genom livets olika skeden.
Stödet till ekonomiskt utsatta familjer behöver förstärkas avsevärt.
Rense Nieuwenhuis. Foto: Magnus Dahl
För att hantera dessa problem har projektet tagit fram 15 konkreta principer för familjepolitik. Dessa inkluderar behovet av bättre inkomststöd, förbättrad tillgång till barnomsorg samt ett omfattande stödsystem för familjer i utsatta situationer.
“Våra resultat visar att familjecentrerade policyer är avgörande för att stärka europeiska familjers motståndskraft mot socioekonomiska utmaningar,” säger Rense Nieuwenhuis, docent vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet och gemensam projektkoordinator.
Rense Nieuwenhuis, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
Vad innebär familjers motståndskraft?
Familjers motståndskraft (resiliens) syftar på en familjs förmåga att hantera och återhämta sig från stress, påfrestningar och utmaningar. En resilient familj har resurser och strategier för att klara både ekonomiska och sociala svårigheter, och kan anpassa sig till förändringar och kriser. Effektiv socialpolitik kan stärka familjers motståndskraft genom förebyggande insatser och genom att erbjuda nödvändiga resurser och stöd.
Problemet som rEUsilience tar itu med är bristen på anpassningsförmåga eller motståndskraft (förstått ur ett familjärt snarare än individuellt perspektiv) samt dilemman och ojämlikheter som följer av detta.
Forskningen vid den socialpolitiska avdelningen inkluderar studier av förklaringar till välfärdsstatens utveckling liksom socialpolitikens effekter på individuell och samhällelig nivå, ofta i ett internationellt komparativt perspektiv och med kvantitativa forskningsmetoder.
