Hälsan är mer jämlik i länder med stark primärvård

Skillnaden mellan låg- och högutbildades hälsa är mindre där det finns en stark primärvård. Det visar Maria Forslunds avhandling i sociologi, “From the cradle to the grave – in sickness and in health? The welfare state and health outcomes”, från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Läkare och patient i ett sjukhusrum
Foto: Mostphotos

Vi lever allt längre, och vår allmänna hälsa blir bättre och bättre. Samtidigt blir hälsan inom länder allt mer ojämlik. Maria Forslund, nybliven doktor i sociologi, har undersökt ämnet i sin avhandling “From the cradle to the grave – in sickness and in health? The welfare state and health outcomes”.

Avhandlingen studerar samspelet mellan sjukvård, sjukpenning, förväntad livslängd och ojämlik hälsa. Resultatet, som baseras på data från 24 länder, visar ett samband mellan en stark primärvård och mindre ojämlikhet inom självskattad hälsa.

– Jag jämför lågutbildade personers självskattade hälsa med den hos gymnasie- och universitetsutbildade. I länder med stark primärvård var kopplingen mellan hälsa utbildningsnivå svagare, säger Maria Forslund.

Tidigare forskning inom området har oftast fokuserat på kontantersättningar, som sjukpenning, a-kassa och pension. Andra offentligt finansierade tjänster har studerats mindre.

Maria Forslund
Foto: Stockholms universitet

– Sjukvård är ett väldigt komplext område. Det omfattar så många olika områden utöver platsen där vården utförs – till exempel teknologi och läkemedelsindustrin. Så det är inte självklart vad man ska studera, säger Maria Forslund.

Hennes avhandling använder OECD:s sätt att mäta primärvårdens kvalitet. Måttet utgår från att vissa kroniska sjukdomar – astma, KOL, högt blodtryck, hjärtsvikt och diabetes – bör kunna behandlas inom primärvården. Ju lägre antal sjukhusinskrivningar för de sjukdomarna, desto högre kvalitet har primärvården, enligt OECD:s mått.

 

Ojämlikheten ökar med åldern

Maria Forslund understryker primärvårdens uppgift att fånga upp de här sjukdomarna i ett tidigt skede.

– Kroniska sjukdomar är krävande för den enskilda patienten, och man behöver hålla regelbunden koll på sina symptom. Samtidigt söker lågutbildade personer vård i lägre utsträckning än man kan förvänta sig – medan högutbildade söker vård i högre grad än man kan förvänta sig. Det finns en obalans där. Men har man en större primärvård, som fungerar som en gatekeeper, så har man mindre av de här effekterna.

Resultatet visar också att ojämlikheten i självskattad hälsa ökar med åldern, vilket förvånade Forslund.

– Lågutbildade tenderar att bli sjuka tidigare i livet, vilket innebär att de kanske behöver tidigare preventiva insatser hos primärvården. Det finns ett ackumulationsperspektiv: om man blir sjuk tidigt i livet kanske det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Man hamnar efter. När man väl blivit medelålders börjar det märkas mer och mer i hälsan. Det verkar som att högutbildade personer lever en längre period av sitt liv innan de behöver söka sjukvård.

Primärvårdssystemet bör stärkas upp för att minska det individuella ansvaret för vården, menar Maria Forslund:

– Jag argumenterar för att man ska lyfta ansvaret från individer till en samhällsnivå. Man ska inte lägga det på enskilda personer. Ofta är det de som är mest sjuka som har minst möjlighet att göra det.

 

Så gjordes studien

Studien har använt observationsdata från ”European Social Survey” och de första 9 vågorna som samlats in, vilket motsvarar tidsperioden 2002-2018. Personerna som deltagit har ombetts att skatta sin hälsa och anger även andra bakgrundsfaktorer som ålder, kön och utbildningsnivå. Denna data kombinerades med data om kvalitet i primärvården som OECD har tagit fram för 24 länder: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Island, Israel, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Slovenien, Slovakien, Schweiz, Sverige, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Studien gör inte anspråk på kausalitet mellan hälsa och primärvårdssystem.

 

 

Läs mer om forskningen

From the cradle to the grave – in sickness and in health?: The welfare state and health outcomes

 

 

Kontakt

Maria Forslund, doktor vid Institutet för social forskning

E-post: maria.forslund@sofi.su.se