Kan din klass förutsäga din livsinkomst?

Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.

Två byggarbetare sitter med ryggen mot kameran och har paus i sitt arbete
Arbetare tjänar ofta bra i början av karriären men löper högre risk för arbetslöshet senare i livet, vilket påverkar livsinkomsten. Foto: Sandnes1970

 

Inom sociologisk forskning argumenteras det ofta för att en persons sociala klass (baserat på yrke) – kan förutse vilken livsinkomst denne kommer att få. Nu har forskare från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet studerat olika faktorer som påverkar människors livsinkomster, och resultaten pekar på att det inte är klass som är bäst att titta på.

– Det vi kan se är att en persons årliga förvärvsinkomst generellt sett har betydligt starkare samband med förvärvsinkomster över hela livet än vad den klass man befinner sig i vid samma år har. Och det här gäller både för kvinnor och män, säger Erik Bihagen, professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet och en av författarna till studien.

Erik Bihagen, professor vid Institutet för social forskning (SOFI)

Forskarna har använt sig av registerinformation om förvärvsinkomster över hela livet, vilket många tidigare studier inte kunna göra. Resultatet visar att klass har ett något starkare samband med livsinkomsten för de som befinner sig i början av karriären och för de i slutet av karriären, men sammantaget är sambandet ganska svagt.

– En person som har ett yrke som kräver högre utbildning, det som i klasstermer kan benämnas som en högre tjänsteman, förväntas exempelvis ha en god löneutveckling. En person som istället har ett arbetarklassjobb kan i och för sig tjäna relativt bra vid unga år i jämförelse med andra unga, men förväntas ha sämre löneutveckling och högre arbetslöshetsrisker. Om sådana antaganden stämde generellt borde klasstillhörigheten vid ett specifikt år, och speciellt i början av karriären, ha ett betydligt starkare samband med livsinkomsten än inkomsten vid samma år. Vår studie visar att detta inte ser ut att stämma särskilt väl, säger Erik Bihagen.

Studien visar att endast under en kort tid av arbetslivet är klass ett bättre mått på livsinkomst än årlig inkomst: i början, fram till ca 28 års ålder, och i slutet, efter ca 60 års ålder, av arbetslivet. För merparten av arbetslivet är årsinkomst avsevärt bättre som indikator, enligt studiens resultat.

Roujman Shahbazian, forskare i sociologi vid INstitutet för social forskning (SOFI)

– Som vi ser det talar dessa resultat emot uppfattningen att klass fångar livsinkomster på ett bra sätt. Visserligen är klass en något bättre indikator för kvinnor än män, men det övergripande resultatet: att klass är en sämre indikator än årsinkomst består, säger Roujman Shahbazian forskare vid Münchens Ludwig-Maximilian-universitet och SOFI samt författare till studien.

 

 

Stor inkomstspridning inom grupper med liknande utbildningar
 

– Att klass, och faktiskt även utbildning, har relativt svaga samband med livsinkomster kan bero på att karriärer är mindre förutsägbara än vad man ofta föreställer sig eller att det är stor inkomstspridning inom grupper med liknande utbildningar och klass. Men att årlig inkomst ändå fångar livsinkomster ganska väl, vilket också tidigare forskning visar, tyder ändå starkt på en begränsad rörlighet av inkomster från någonstans i mitten av 30-årsåldern säger Roujman Shahbazian.

Forskarna argumenterar för att nutida klassteori lägger för mycket vikt vid antagandet att klass är ett bra mått på livsinkomst, där social klass framförallt ska fånga den ekonomiska situationen i det långa loppet och över hela livet.

– För många sociologer är detta ett huvudskäl för att intressera sig för klass. Man bör nog snarare gå tillbaka till ursprungsidén och kartlägga hur en bredare uppsättning av arbetsrelaterade för- och nackdelar är kopplade till yrkesgrupper, resonerar Erik Bihagen.

– Det optimala för många forskare som är intresserade av ekonomisk ojämlikhet skulle dock vara att mäta livsinkomster med detaljerade inkomstdata som täcker hela livet, men det är ogörligt i de flesta studier. I avsaknad av sådan information indikerar vår studie att det generellt sett är bättre att använda sig av årlig inkomst än klass för att fånga ekonomisk ojämlikhet i ett livsperspektiv, säger Roujman Shahbazian.

 

Fakta: Så gjordes studien

Studien använder registerdata som täcker alla individer födda  mellan åren 1943 till 1947 och bosatta i Sverige. Till skillnad mot tidigare studier inom området, möjliggör detta att individers faktiska förvärvsinkomster kan observeras och mätas under hela arbetslivet samtidigt som det innebär en begränsning till personer som kan följas under lång tid. Klasstillhörighet mäts genom individernas yrken och klassificeras enligt den så kallade European Socio-economic Classification (ESeC) som är en uppdaterad version av klassificeringen EGP som använts mest inom internationell sociologisk forskning under de senaste decennierna. På grund av könslönegapet och skillnader i män och kvinnors karriärvägar analyseras män och kvinnor separat.


Läs mer om forskningen

Shahbazian, R. and Bihagen, E. ”Does your class give more than a hint of your lifetime earnings?: Assessing indicators for lifetime earnings over the life course for Sweden”, European Sociological Review


Kontakt

Roujman Shahbazian, doktor i sociologi
Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet
E-post: roujman.shahbazian@sofi.su.se