Ny avhandling undersöker lesbiska par under övergången till föräldraskap
Hur påverkar normer kring jämställdhet, familj och föräldraskap lesbiska pars övergång till att bli mammor? I en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet undersöker sociologen Madeleine Eriksson Kirsch hur lesbiska par i Sverige upplever övergången till moderskap.

Studien baseras på intervjuer med 40 kvinnor i lesbiska par, både före och efter att de blivit mammor. Resultaten visar att kvinnorna ofta ser sig själva som automatiskt jämställda eftersom de är två kvinnor. Denna uppfattning för med sig både begränsningar och möjligheter.
– Många kvinnor upplevde initialt att frånvaron av etablerade normer och roller kring lesbiska familjer gav dem frihet. Men efter barnets födelse kunde detta också kännas begränsande, eftersom det saknades tydliga förebilder och manus för vägledning, säger Madeleine Eriksson Kirsch.
Studien visar att lesbiska par ofta uttrycker en optimism kring att vara två mammor, delvis baserat på kulturella föreställningar om frånvarande pappor och närvarande mammor. Samtidigt kan bristen på sociala manus och tydliga förebilder leda till oväntade utmaningar och situationer som är svåra att lösa inom paret.

Avhandlingen belyser också hur parens föreställningar om jämställdhet och föräldraskap förändras över tid, från graviditet till de första småbarnsåren.
– Det är viktigt att erkänna att lesbiska familjer möter unika utmaningar, inte trots att utan kanske just på grund av Sveriges starka jämställdhetsideal. Dessa ideal, som ursprungligen formats kring heterosexuella par, påverkar också hur lesbiska par upplever och organiserar sitt föräldraskap, säger Eriksson Kirsch.
Det svenska jämställdhetsidealet präglas av en stark likhetstanke, vilket även tidigare forskning belyst – alltså, män och kvinnor förväntas vara mer lika och göra mer lika för att uppnå jämställdhet. Detta ideal får genomslagskraft bland lesbiska par, menar Eriksson Kirsch, och hänvisar till en av delstudierna som visar att majoriteten av paren planerade för båda kvinnorna att bära (minst) ett barn var.
– Under intervjuerna så poängterade många kvinnor att det skulle leda till mer likhet mellan dem. Att detta lyftes som något positivt och eftersträvansvärt behöver förstås mot bakgrund av jämställdhetsdiskursen och just tanken om likhet som grund för jämställdhet.
Läs avhandlingen ”Promising Sameness? Lesbian Couples in Sweden at the Transition to Motherhood”.
Kontakt
Madeleine Eriksson Kirsch, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. madeleine.eriksson@sofi.su.se
Så gjordes studien
Avhandlingen bygger på kvalitativa djupintervjuer. Totalt intervjuades 40 kvinnor, dvs. båda parterna i 20 lesbiska par. Intervjuerna genomfördes vid två tillfällen: först före födseln och sedan igen när barnet var mellan två och fyra år gammalt. Intervjuerna undersökte bland annat hur paren fattade beslut kring vem som skulle föda barnet, hur de planerade sin föräldraledighet och hur deras syn på jämställdhet och moderskap förändrades över tid.
Senast uppdaterad: 2 juni 2025
Sidansvarig: Magnus Dahl