Ny avhandling undersöker om det fortfarande lönar sig att plugga vidare
Högre utbildning har länge betraktats som en säker väg till bättre jobb, högre inkomster och ökad social rörlighet. Men hur har utbildningens roll förändrats under de senaste decennierna, och vad innebär det för dagens ojämlikhet och möjligheter?

I sin doktorsavhandling utforskar sociologen Xiaojie Xu hur relationen mellan utbildning, arbetsmarknad och social rörlighet har förändrats sedan slutet av 1900-talet, både i Sverige och globalt.
– Utbildning är fortfarande avgörande, men dess effekter håller på att förändras. När allt fler skaffar högre utbildning och arbetslivet utvecklas, blir utbildningens betydelse för våra liv och möjligheter allt mer komplex, säger Xu.
Tre studier i ett
Avhandlingen består av tre studier. Den första undersöker generationsöverskridande inkomstmobilitet i Sverige och visar på olika trender för män respektive kvinnor. Medan svenska män har fått ökad inkomstmobilitet jämfört med sina föräldrar, har kvinnors mobilitet minskat betydligt.
Xu menar att detta delvis beror på att utbildningens ekonomiska avkastning har ökat för kvinnor i takt med att jämställdheten på arbetsmarknaden förbättrats. Paradoxalt nog kan detta samtidigt förstärka ojämlikheter kopplade till familjebakgrund, eftersom högre utbildningsnivå är nära kopplad till just familjebakgrund.
Yrkesutbildningar ingen garant
Den andra studien undersöker sambandet mellan utbildning och yrke i Sverige under perioden 1960–2013. Xu finner att kopplingen har stärkts i den övre delen av arbetsmarknaden men försvagats avsevärt för dem med yrkesutbildning. Detta visar att yrkesutbildningar inte längre garanterar tydliga yrkesvägar, vilket innebär utmaningar för utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.
Inkomstfördel skiljer sig
Xus tredje studie analyserar trender i "college wage premium", den inkomstfördel högre utbildning ger, i 49 länder mellan 1980 och 2022. Hon identifierar en generell minskning av denna premie, särskilt tydlig i Latinamerika och Östeuropa sedan år 2000. I västländer ökade premien inledningsvis, men har planat ut eller minskat på senare år.
– Resultaten visar att högre utbildning fortfarande spelar roll, men den ekonomiska avkastningen ökar inte längre lika konsekvent som tidigare. Denna förändring kräver en noggrann omprövning av utbildningspolitiken och dess anpassning till arbetsmarknadens behov, säger Xu.
Förändrad verklighet
Xu understryker att det inte längre räcker med att bara öka tillgången till högre utbildning, särskilt när avkastningen minskar.
– Utbildning måste ha en verklig koppling till arbetsmarknadens förändrade verklighet, förklarar Xu. I en tid präglad av AI och snabb global handelsomvandling är det avgörande att regeringar och institutioner omdefinierar utbildning – inte bara som formella meriter, utan som en grund för att bygga anpassningsbara och framtidsinriktade färdigheter.
Kontakt
Xiaojie Xu, doktorand i sociologi, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, xiaojie.xu@sofi.su.se
Senast uppdaterad: 6 maj 2025
Sidansvarig: MD