Pappor tog ut tidigare föräldraledighet efter att den andra pappamånaden infördes

Efter att en andra månad av föräldraledighet öronmärktes ökade pappors föräldraledighet under barnets två första år mer om papporna dessutom påverkades av reformen indirekt, via sina kollegor. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) som studerat de två första stegen av pappamånadernas införande och hur kollegors uttag av föräldradagar kan ha påverkat pappor att ta ut sin föräldraledighet.

A father with a stroller walks in the forest
De så kallade pappamånaderna infördes i flera steg, de två första reformerna genomfördes 1995 och 2002.
Foto: Konstantin Aksenov / Mostphotos


 

1995 inleddes reformen med reserverade föräldradagar för varje förälder, det som ofta kallas pappamånader. I det första steget låstes en månad av det totala antalet betalda föräldradagar till vardera föräldern. 2002 infördes ytterligare en reserverad månad, och då utökades det totala antalet betalda dagar samtidigt.

I en ny avhandling har forskaren och nationalekonomen Malin Tallås Ahlzén undersökt hur mäns uttag av pappaledighet påverkas av reformerna. För att fånga indirekta effekter av reformen har hon studerat hur uttaget skiljer sig mellan pappor som har en kollega som fick barn kort innan eller kort efter att reformen genomfördes.

– Jag ser att pappor som har en kollega som fått barn strax efter att den andra pappamånaden infördes själva verkar ta ut mer föräldraledighet tidigt. När jag istället tittar på pappors uttag totalt så har inte detta påverkats av kollegorna, utan jag ser endast en effekt på när under barnets uppväxt som dagarna tas ut, säger Malin Tallås Ahlzén, nyligen utsedd till doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
 

Forskaren Malin Tallås Ahlzén i ett konferensrum på SOFI, Stockholms universitet
Malin Tallås Ahlzén har också undersökt vad reformen haft för effekt på olika typer av arbetsplatser. Foto: Daniel Rossetti / SU

 

För att uppskatta om föräldraledigheten kan leda till ett ökat föräldraansvar även senare i barnets liv så brukar forskningen lägga fokus på ledighet under just de första åren. Detta eftersom föräldraledighet som tas ut när barnet är äldre framförallt används till semester eller att förkorta arbetsdagarna.

– Att ta ut sin föräldraledighet tidigare i barnets liv skulle alltså kunna visa på ett ökat föräldraansvar från papporna, vilket också var en del av motivet bakom att införa pappamånaderna, säger Malin Tallås Ahlzén.

 

 

Andra reformen uppfattades mer positivt

Studien hittar ingen effekt från kollegor på pappornas uttag av föräldraledighet efter införandet av den första pappamånaden 1995, och det finns en rad tänkbara förklaringar till att effekten av de två reformerna skiljer sig åt, menar Malin Tallås Ahlzén.

– Det kan bero på att den andra månaden uppfattades som en mer positiv reform, eftersom man också införde fler betalda föräldradagar totalt, och det är möjligt att kollegorna på arbetsplatsen också kan ha förmedlat den bilden. Det kan också bero på att föräldranormen förändrats överlag i samhället så pappor i större utsträckning reagerade på kollegors ökade uttag 2002, säger Malin Tallås Ahlzén.

Att det totala antalet pappadagar blev 60 kan också ha gjort att det märktes mer när en kollega gick på föräldraledighet, när det tidigare kan ha passerat mer obemärkt när 30 dagar spreds ut under flera års tid. Det kan ha bidragit till att pappor påverkades av sina kollegors uttag först efter expansionen 2002.

 

 

Pappor tog ut ledighet – även när det kostade för arbetsgivaren

Malin Tallås Ahlzén har också undersökt vad reformen haft för effekt på olika typer av arbetsplatser. De undersökta arbetsplatserna delades in utifrån om de anställdas föräldraledighet medför en hög eller låg kostnad, både monetärt – i reda pengar – men också i sociala kostnader. Den monetära kostnaden ansågs hög om det var svårare att ersätta en ledig pappa internt, medan den sociala kostnaden ansågs hög om det var osannolikt att andra kollegor på arbetsplatsen skulle dela en föräldraledighet jämlikt med sina partners.

Innan reformernas införande tog pappornas kollegor ut mindre ledighet på arbetsplatser där det skulle innebära höga kostnader, både monetärt och socialt. Efter den andra pappamånaden har skillnaderna i uttag mellan arbetsplatser med höga och låga monetära kostnader nästan helt försvunnit.

– Resultatet tyder på att den andra pappamånaden bidragit till att pappor inte längre försöker skydda sin arbetsgivare mot ekonomiska kostnader av föräldraledighet, alternativt att arbetsgivaren lärt sig att bättre täcka upp för frånvaron, säger Malin Tallås Ahlzén.

Slutsatsen som hon drar från studien är att ett utökat antal föräldradagar reserverade till vardera föräldern kan gynna ett mer jämställt föräldraskap, och att det är viktigt att titta på vilka indirekta effekter en reform kan få.

– Vi vet sedan tidigare att mäns uttag ökat till följd av pappamånaderna, men den andra reformen verkar dessutom ha bidragit till en positiv trend med ökat uttag medan barnet är relativt litet, även på arbetsplatser där frånvaro är mer kostsamt, säger Malin Tallås Ahlzén.
 

Så gjordes studien

I studien används registerdata från Statistiska centralbyrån som kopplas ihop med detaljerade uppgifter om föräldraledighetsuttag från försäkringskassan. Analysen använder en så kallad regression discontinuity design (RDD), där forskaren jämför pappor vars kollega får barn innan dem, antingen strax innan eller efter att reformerna med reserverade föräldradagar genomfördes. Pappor vars kollega får barn inom ett kort tidsspann är mer jämförbara och därför läggs en större vikt på födslar närmare respektive reform. De pappor som undersökts har begränsats till de som arbetar på företag där det finns en enda manlig kollega som får barn inom 6 månader kring införandet av reformerna. För att fokusera på de fall där interaktion är mer troligt har ett krav på att kollegan har minst samma utbildningsnivå som pappan dessutom använts, samt att antalet anställda på arbetsplatsen inte överstiger 150. Kriterierna innebär ett slutgiltigt dataset på 11 597 observationer för den första reformen och 12 309 för den andra.

Monetära kostnader för föräldraledighet baseras på antalet kollegor med samma utbildningsnivå, där få kollegor innebär att det är svårare att ersätta internt och därför mer kostsamt för arbetsgivaren. Sociala kostnader baseras på hur föräldraledighet innan reformen kan kopplas till individuella egenskaper hos de anställda. Detta används sedan för att beräkna en genomsnittlig sannolikhet att andra på arbetsplatsen skulle dela sin föräldraledighet mer jämställt än föreskrivet, utifrån deras ålder, utbildning, sektor och kommun, bland annat.

 

Läs mer om forskningen

Tallås Ahlzén, M. (2022). Essays in Swedish Family Policy (PhD dissertation, Department of Economics, Stockholm University). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-207713

 

Kontakt

Malin Tallås Ahlzén
Forskare och doktor i nationalekonomi
Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
Epost: malin.ahlzen@sofi.su.se
Telefon: 08-16 25 22