Unga kvinnor som utsätts för våld löper ökad risk att stängas ute från arbetsmarknaden
Att vara ung och utsättas för våldsbrott kan öka risken för att stängas ute från arbetsmarknaden senare i livet, åtminstone om du är kvinna. För unga män finns inte samma risk – om de inte själva också har begått ett våldsbrott, då ökar risken för utestängning från arbetsmarknaden även för dem. Det visar en ny avhandling i sociologi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
I studien har forskaren Anna Kahlmeter studerat unga som utsatts för våldsbrott i åldern 20 till 24 år och hur deras ställning på arbetsmarknaden ser ut vid 25 och 30 års ålder. Hon ser en koppling mellan att som ung ha utsatts för ett våldsbrott och att senare stå långt ifrån arbetsmarknaden.
– Jag ser en ökad risk för utestängning från arbetsmarknaden, men den gäller framförallt för kvinnor. När vi tittar på våldsutsatta män, som inte själva har begått våldsbrott, syns ingen högre risk för att utestängas från arbetsmarknaden, vare sig i de direkta efterdyningarna eller vid uppföljning när de är 30 år, säger Anna Kahlmeter, nyligen utsedd till doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Män som själva begått våldsbrott riskerar utestängning
Det finns en grupp som både blivit utsatta för våld och själva begått ett våldsbrott. Det är både kvinnor och män, men för männen är denna överlappning särskilt påtaglig. I den här gruppen av män hittar också Anna Kahlmeter en koppling till utestängning från arbetsmarknaden.
– Bland män som själva begått ett våldsbrott ser jag ett samband mellan våldsutsatthet och utestängning från arbetsmarknaden. Det här sambandet ser jag alltså bara i den specifika gruppen och inte hos övriga unga män som blivit utsatta för våld, säger Anna Kahlmeter.
Kvinnor som utsatts för våld utmärker sig genom att de i högre utsträckning kommer från familjer med riskfaktorer, upplever ekonomiska svårigheter, har lägre utbildningsnivå och i högre grad lever som ensamstående föräldrar, jämfört med både våldsutsatta män och kvinnor i allmänhet.
– Unga kvinnor som utsätts för våldsbrott är en särskilt sårbar grupp. Jag ser att de har högre risk för utestängning från arbetsmarknaden både på kort och på lång sikt och oavsett egen brottslighet. På så sätt skiljer de sig från gruppen unga våldsutsatta män, där sambandet helt påverkas av egen brottslighet, säger Anna Kahlmeter.
Våldets karaktär möjlig förklaring
Vad skillnaden mellan grupperna beror på har inte Anna Kahlmeter tittat på i den här studien, men en möjlig förklaring kan vara att våldets karaktär skiljer sig åt och utförs i olika sammanhang, menar hon. Män utsätts ofta för våld i krogmiljö av andra män som finns utkanten av deras bekantskapskrets eller är helt okända sedan tidigare. För kvinnor är det mycket vanligare att de känner eller bor med förövaren och att våldet är en del av ett större mönster av tvång eller kontroll.
– Att det är en så påtaglig skillnad mellan de olika grupperna kan ha att göra dels med subtila och icke-observerade skillnader i våldets karaktär – men också skillnader i reaktioner på våldet och i strategier de utsatta har för att hantera våldet. Studien tyder på att den sociala utsattheten byggs på av våldet, vilket medför högre risk för utestängning från arbetsmarknaden, säger Anna Kahlmeter.
I studien har Anna Kahlmeter avgränsat det våld hon mäter till det som kräver sjukhusvård, och använt sig av patientdata. Det innebär att vissa typer av våld, till exempel psykologiskt våld och våld som orsakar lindrigare fysiska skador, inte syns i statistiken.
Foto: Daniel Rossetti /SU
– Det är en begränsning men samtidigt är definitionen av våldsutsatthet ofta väldigt bred, till exempel i enkäter som är det vanligaste sättet att studera våldsutsatthet. Med patientdata får vi en snävare definition och därmed mer jämförbara händelser. En annan fördel är att även de mest sårbara grupperna, till exempel individer i hemlöshet och missbruk, som ofta är svåra att fånga upp med enkäter, omfattas av statistiken.
Anna Kahlmeter hoppas att en ökad förståelse för de dubbla roller som unga män ofta har, som både offer och förövare, kan leda till bättre sociala insatser. Att se de långsiktiga riskerna för utestängning från arbetsmarknaden bör också tas med i avvägning av insatser.
– Kanske kan socialtjänst, kriminalvård och andra aktörer ha detta i åtanke i mötet med unga våldsbrottslingar. För de som utsätts för våld kan det handla om att inte bara se på det akuta behovet av skydd och stöd utan att sociala insatser för våldsutsatta också bör beakta arbetsmarknadsanknytning på sikt, säger Anna Kahlmeter.
Så gjordes studien
Studien genomfördes med hjälp av svenska registerdata för 12 hela årskullar, födda mellan 1975 och 1986. Våldsutsatthet har studerats med hjälp av data från patientregistret och definieras som våld mellan personer som har lett till en sjukhusvistelse då individerna var mellan 20 och 24 år gamla. Patientregistret har sedan kopplats samman med en rad andra nationella register för att kunna ta hänsyn till viktiga bakgrundsfaktorer.
Utestängning från arbetsmarknaden mäts utifrån en modell för social exkludering och arbetsmarknadsanknytning och definieras som att ha en årlig arbetsinkomst som är lägre än 0,5 prisbasbelopp, samt inte vara studerande. Detta mättes när individerna var 25 år gamla, samt följdes upp vid 30 års ålder. Fokus för analyserna har varit att utreda om sambandet mellan våldsutsatthet och en missgynnad position på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan individer med och utan egen brottslighet, samt om dessa mönster är könsspecifika.
Läs mer om forskningen
Kahlmeter, A. (2022). Stressful life events and risks for social exclusion in the youth-to-adulthood transition : Findings from Swedish longitudinal data (PhD dissertation, Department of Sociology, Stockholm University)
Kontakt
Anna Kahlmeter
Forskare och doktor i sociologi
Institutet för social forskning (SOFI)
Epost: anna.kahlmeter@sofi.su.se
Telefon: 08-16 10 70
Senast uppdaterad: 27 oktober 2022
Sidansvarig: SOFI