Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningsvägar?
Flickor presterar ofta bättre än pojkar i skolan, men är ändå kraftigt underrepresenterade inom tekniska utbildningar och yrken. En ny doktorsavhandling från SOFI visar att könsmönster i utbildning formas långt före universitetet – genom tidiga könsskillnader i självförtroende, upplevda förmågor och framtidsambitioner, utöver effekten av faktiska skolresultat.
– Det finns en stark koppling mellan hur unga uppfattar sin egen förmåga och vilken utbildning de väljer. Och här ser vi tydliga könsskillnader tidigt. Däremot spelar klasskamraternas könsfördelning mindre roll än väntat för svenska elevers skolresultat, säger Tünde Lénárd, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
I fyra empiriska studier undersöker hon olika mekanismer bakom könsskillnader i utbildning, med fokus på tonåren. Med hjälp av individdata från Sverige och Ungern analyserar hon skolprestationer, tävlingsbenägenhet, val av gymnasieprogram och uppnådd utbildningsnivå.
Könssammansättning inte avgörande
Enligt en gammal hypotes i forskningen förbättrar fler kvinnliga klasskamrater skolresultaten för både pojkar och flickor. Men en av avhandlingens studier visar att detta inte gäller i Sverige. I den mer jämställda nordiska kontexten verkar könssammansättningen i klassrummet inte ha någon avgörande betydelse för elevers prestationer.
Flickor har lägre självförtroende – och tävlar mindre gärna
En studie visar att flickor tenderar att ha lägre tilltro till sin egen förmåga än pojkar. Detta påverkar deras vilja att tävla, vilket i sin tur kan påverka framtida utbildnings- och yrkesval. Men även bland elever med realistisk självbild – de som gör en korrekt bedömning av sin förmåga – är flickor betydligt mindre benägna att välja tävlingsinriktade sammanhang än pojkar.
– Det handlar inte bara om att underskatta sig själv, säger Lénárd. Även när flickor har en korrekt uppfattning om sin förmåga, är de ändå mindre benägna att söka sig till konkurrensutsatta situationer.
Motivation spelar större roll än betyg
En annan studie visar att könsspecifika utbildningsval, särskilt valet att söka sig till tekniska program på gymnasiet, till stor del drivs av könsskillnader i självskattning av intresse och förmåga. Flickor är generellt mer intresserade av och har högre självskattning inom det verbala området än pojkar, medan pojkar oftare lutar åt matematik – och detta påverkar programvalen.
– Det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om betyg. Intresse och upplevd förmåga spelar en stor roll. Dessa formas av könsmönster, och styr flickor och pojkar med liknande betyg mot olika utbildningsvägar, säger hon.
Hög ambition gynnar särskilt flickor med invandrarbakgrund
Avhandlingen visar också att höga utbildningsambitioner i tonåren tydligt ökar chanserna att senare skaffa sig en högre utbildning – särskilt för flickor med invandrarbakgrund.
– Det här är ett viktigt fynd, säger Lénárd. Det visar att hög ambition inte är en återvändsgränd för elever med invandrarbakgrund, som det ibland hävdats med tanke på deras höga ambitioner men lägre gymnasieavslut. Ambitionen är snarare en resurs som kan väga upp för sämre skolresultat.
Kontakt
Tünde Lénárd, doktorand, Institutet för social forskning (SOFI)
tunde.lenard@sofi.su.se
Senast uppdaterad: 3 juni 2025
Sidansvarig: Magnus Dahl