Arbetsmarknadsekonomi är ett mycket brett ämnesområde. Utöver forskning rörande arbetsmarknadsutfall som löner och sysselsättning studeras inom AME såväl grund- som högre utbildning, hälsa, skatter och inkomstöverföringar, politik, brott och straff, och jämställdhet.  Vid SOFI är den arbetsmarknadsekonomiska forskningen främst empiriskt inriktad, men det finns även teoretiskt inriktad forskning.

Exempel på forskningsfrågor som studerats nyligen är hur friskolor påverkar studieframgång, hur tillgången till gratis lunch i skolan påverkar långsiktiga arbetsmarknadsutfall, hur fängelsestraff påverkar hälsa och hur befordran till ett toppjobb påverkar sannolikheten för skilsmässa på olika sätt för män och kvinnor.

Även om forskningen spänner över väldigt många områden och frågeställningar kännetecknas den ofta av några gemensamma drag. En stor del av forskningen studerar skillnader i ekonomiska utfall eller i utbildning, inom och mellan grupper. Vidare har mycket av forskningen även som ändamål att uttala sig om vilken politik (i bemärkelsen policy) som kan rekommenderas. Den starka kopplingen till politik tar sig också uttryck i att många AME-forskare deltar i offentliga utredningar eller i aktuell samhällsdebatt.

Forskare vid AME använder en bred uppsättning av datakällor för sin forskning. Utöver data som härstammar från administrativa register används data insamlade delvis genom enkäter (ofta i kombination med registerdata). En del av forskarna tar fram egna data i form av fält- och laboratorieexperiment.

En viktig del av AME:s verksamhet utgörs av regelbundna seminarier där inbjudna externa forskare eller våra egna medarbetare presenterar sin forskning. Arbetsmarknadsekonomi är ett brett ämne som ligger nära flera andra samhällsvetenskaper. Flera av forskarna inom AME har samarbeten med forskare inom andra vetenskapsområden som t.ex. sociologi och statskunskap.

Forskningen vid avdelningen levnadsnivå inkluderar studier av individers levnadsvillkor, social stratifiering och ekonomisk och social ojämlikhet. Här studeras hur levnadsförhållanden i samhället ser ut idag för både vuxna och barn samt hur levnadsnivån i samhället har förändrats över tid och mellan generationer. Exempel på levnadsförhållanden är familjeliv, hälsa, utbildning, arbetsliv, ekonomiska villkor och socialt stöd. Nivåer och fördelningar av dessa förhållanden, liksom förändringar av nivåer och fördelningar, är centrala studieobjekt inom levnadsnivåforskningen. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika befolkningsgrupper (avgränsade av bl.a. kön, ålder, familjetyp, födelseland, boendeort, utbildning och yrke) är viktiga teman, såväl empiriskt som teoretiskt. Flera av forskarna vid avdelningen analyserar dessa frågor i ett internationellt jämförande perspektiv.

En viktig del av avdelningens verksamhet är att genomföra levnadsnivåundersökningen (LNU) som är en återkommande surveyundersökning där ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas eller besvarar enkäter om sina levnadsförhållanden inom en rad områden. LNU genomfördes första gången 1968 och har sedan dess genomförts vid ytterligare sex tidpunkter med cirka 10 års mellanrum, senast 2020-22. Till stor del har samma personer intervjuats i undersökningen vid upprepade tillfällen. Tillsammans med den amerikanska Panel Study of Income Dynamics (PSID) är LNU världens längsta fortfarande pågående longitudinella undersökning.

Läs mer om LNU här

Forskningen vid den socialpolitiska avdelningen inkluderar studier av förklaringar till välfärdsstatens utveckling liksom socialpolitikens effekter på individuell och samhällelig nivå, ofta i ett internationellt komparativt perspektiv och med kvantitativa forskningsmetoder. I centrum står politiska och ekonomiska faktorers inverkan på socialpolitikens institutionella utformning samt kopplingarna mellan socialpolitikens utformning, samhällsekonomiska förhållanden och individers livschanser.

Tematiskt analyseras samtliga större transfereringsprogram såsom pensioner, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och socialbidrag. Dessutom studeras olika former av offentligt finansierade tjänster som sjukvård, utbildning, bostäder och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Slutligen behandlas även en del socialpolitiska program som inte kan klassificeras som vare sig transfereringar eller tjänster, t.ex. utbudskontroll och beskattning inom alkoholpolitiken.

Analyserna av programmen omfattar stora delar av världen, med en tyngdpunkt på de industrialiserade västländerna och Sverige. Utöver detta studeras även socialpolitiken i Östeuropa och delar av Asien, Sydamerika och Afrika. Analyserna sträcker sig från ca 1950 och framåt, med en viss tonvikt på den aktuella utvecklingen av programmen.

Forskning på individ- och samhällsnivå

Forskningen bedrivs utifrån både makro- och mikroperspektiv. Makroanalyserna behandlar exempelvis skilda förklaringar till socialpolitikens utveckling medan mikroanalyserna belyser programmens konsekvenser på individnivå på både kort och lång sikt. Återkommande frågeställningar rör samspelet mellan olika program samt programmens konsekvenser i ett livsförloppsperspektiv.

SOCPOL:s databaser

En viktig del av avdelningens verksamhet utgörs av upprättandet och vidareutvecklingen av infrastruktur för forskning, framför allt databaser som Social Citizenship Indicator Program (SCIP), Social Policy Indicator Database (SPIN) och Stockholm Birth Cohort Study (SBC). Beskrivningar av databaserna återfinns under separata länkar till vänster. Bland länkarna återfinns även presentationer av pågående projekt förlagda till avdelningen. Därutöver ingår avdelningens forskare även i projekt förlagda till andra svenska och utländska institutioner. För beskrivningar av dessa projekt hänvisas till de enskilda medarbetarnas hemsidor.

Vid forskningsavdelningen AMR (Arbetsmarknadsreglering) bedrivs rättsvetenskaplig forskning om den reglering som styr arbetsmarknaden. Det innefattar arbetsrätt, de regler som ger innehåll till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som enskilda och som kollektiv. Fokus är på civilrättslig såväl som offentligrättslig reglering inbegripet diskrimineringsrätt. Vidare omfattas sådant som påverkar in- och utträde på arbetsmarknaden inbegripet social- och arbetslöshetsförsäkring. Gemensamt för 2020-talets reglering av arbetsmarknaden är att den styrs av internationella åtaganden som får direkt påverkan på svensk arbetsmarknad och gällande rätt. Forskningen vid AMR rör således i hög utsträckning EU-rätt samt annan Europarätt.