Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?

I det här forskningsprojektet undersöker vi komplementära polska skolor. Syftet med projektet är att bättre förstå hur skolorna kan bidra till flerspråkiga barns språk- ock kunskapsutveckling. För att ta reda på det analyserar vi bland annat styrdokument och lärarnas ideologier.

ASSESS är en forskarskola med inriktning mot kunskapsmätningar inom utbildningssystem.

När är dela lika olika? I det här projektet studerar vi hur yngre barn tänker och skapar mening kring att dela resurser. Det handlar både om hur de ser på det från ett matematiskt perspektiv, och från ett klimat och hållbarhetsperspektiv.

I det här forskningsprojektet undersöker vi betydelsen av undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska.

I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

I det här forskningsprojektet undersöker vi olika bedömningspraktiker i svenska som andraspråk, samt hur den skriftliga språkutvecklingen ser ut hos elever. Syftet med projektet är att öka kunskapen om bedömningspraktiker i svenska som andraspråk med fokus på skriftlig elevproduktion.

En studie om den plötsliga övergången till distansundervisning under coronapandemin. Hur påverkade detta studenter och lärare?

Undervisning i hållbarhetsfrågor behöver inkludera både fakta, känslor och värderingar för ett fördjupa lärande. Syftet med projektet är att utveckla undervisningen för hållbar utveckling inom högre utbildning så den blir mer interaktiv och erbjuder studenterna ökad delaktighet.

Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.

Religionskunskap och psykologi är skolämnen med tydlig koppling till identitets- och världsåskådningsfrågor, som kan upplevas ”livsnära”. Vi undersöker hur undervisningen kan utformas så att lärare kan erbjuda elever ökade möjligheter till ämnesförståelse i mötet med ämnet på ett integritetsfullt sätt.

Projektet undersöker hur folkbibliotekens flerspråkighetspolicy i praktiken främjar språklig mångfald och inkludering.

Forskarskolan i islamologi är ett samarbete mellan sju universitet. Beroende på lärosäte har studenterna antagits till forskningsämnena religionsvetenskap, religionshistoria, ämnesdidaktik och systematisk teologi. Syftet med forskarskolan är att säkerställa att kompetensen i islamologi hålls levande.

Forskarskolan De främmande språkens didaktik – FRAM – bedrevs under perioden 2012-2015. Syftet var att låta redan verksamma lärare fördjupa sig i olika frågor relaterade till språkinlärning, språkundervisning och språklig bedömning.

Framgångsrika PISA-berättelser inom EU: hur vissa medlemsländer har kunnat förbättra sina resultat över tid.

Inom det här forskningsområdet arbetar vi med att få en överblick över pedagogisk terminologi i olika språk.

Projektet FUSE undersöker olika vägar som studenter kan ta för att söka sig till en utbildning i fysik. Fokus ligger på studenter från underrepresenterade grupper, som till exempel kvinnor och personer från familjer med icke-akademisk bakgrund.

Kunnande i matematik handlar till stor del om att föra och följa matematiska resonemang. Ett viktigt område är algebraiska resonemang. Målet med detta projekt är att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande på olika nivåer i grund- och gymnasieskolan.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning där ELF (English as a Lingua Franca) lärs ut.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning i svenska som andraspråk.

Hållbarhetsfrågor är komplexa. För att förenkla hållbarhetsfrågors komplexitet används modeller i undervisningen. En utmaning är dock att vi ofta inte riktigt vet vilket lärande olika modeller möjliggör, eller rentav hindrar. Projektet ”Hållbara modeller” tar sig an just denna utmaning.

Vem känner sig hemma inom matematik- och fysikutbildningen på högskolor och universitet, och varför? Vi undersöker vägen in i ämnet och studenternas identitetsutveckling i mötet med ämnet, med ett särskilt fokus på underrepresenterade grupper inom högre studier i matematik och fysik.

Det här projektet syftar till att närmare studera hur lärare som undervisar naturorienterande ämnen och teknik i grundskolan använder material och aktiviteter från industriaktörer i sin undervisning. Hur resonerar lärarna om vinster och intressemotsättningar i industridrivna initiativ som vänder sig till skolan?

I den här studien undersöker vi hur blivande präster och pastorer beskriver sin kallelse. Vi vill fördjupa förståelsen för hur de ser på sin identitet och kommande uppgift i Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan.

Projektet vill skapa en nyanserad förståelse för hur ojämlikhet i sociomateriella förhållanden kan påverka elevers möjligheter att lära sig matematik.

Ett läsprojekt i årskurs 7 med syfte att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning kan designas.

Vilken kunskap uppfattar konfirmerade ungdomar att de fått efter sin konfirmation, och hur stor betydelse har den för deras deltagande i Svenska kyrkan efter konfirmandtiden? Det är frågor som vi undersöker i det här projektet.

I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.

I det här forskningsprojektet undersöker vi hur undervisning som bygger på textuniversum, där elever får skapa kreativt med utgångspunkt från skönlitteratur, kan öka läsförståelsen och engagemanget hos eleverna.

Projektet vill utveckla en modell som kan användas för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. I studien följs undervisningen i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8.

I projektet LäST undersöker vi vilka textaktiviteter som kopplas till läsning och hur elever i årskurserna 1, 5 och 9 ser på läsning och sig själva som läsare.

Projektets syfte är att undersöka samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning av främmande språk i svensk skolkontext och därmed bidra till en bättre förståelse av förutsättningarna för att kunna lära sig de tre största främmande språken, vid sidan av engelska, i den svenska skolan: franska, spanska och tyska.

Att förstå och kritiskt granska samhällsfrågor i media som rör naturvetenskap, är viktigt för att delta i ett demokratiskt samhälle. I det här projektet försöker vi därför ta reda på vad som krävs för att utveckla undervisningen i naturkunskap, så att den stärker elevers förmågor till detta.

Att matematikutbildning ska bli mer inkluderande är en viktig målsättning och policy för forskningen i detta samarbete. Hur kan utbildningen och fortutbildningen av matematiklärare bidra till det målet?

Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.

Inom pedagogiken studeras hur människor utvecklar kunskap som är avgörande för deras tankar, intuitioner och handlingar. I det här forskningsprojektet utforskas hur denna kunskap kan förstås genom pedagogikens tysta dimensioner, så som visuella eller kroppsliga uttrycksformer.

I det här forskningsområdet undersöker vi vilket lärande som tar form inom olika miljöer när kroppen sätts i rörelse. Syftet är att skapa en bredare syn på estetikens möjligheter i lärprocessen.

Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier – PLUS, är design av ett professionsstöd för de yngsta elevernas förståelse av positionssystemet.

Projekt Skrivstöttning i fyra språkmiljöer syftar till att tillsammans med verksamma lärare utveckla skrivpedagogiken i språkligt varierande miljöer.

Forskningsprojektet fokuserar på att undersöka metoder och policyer för undervisning om religioner och religiös mångfald i svenska och sydafrikanska skolor. Syftet är att främja hållbar social utveckling.

I forskarskolan ReMath bedrivs forskning inom matematiklärarutbildning för att på sikt bidra till att göra denna så bra som möjligt.

Vilken betydelse kan det få att minoritetsspråk i en lärobok representeras med en bild på en flintskallig tandlös människa, eller den samiska flaggan målad på en handflata? I en pågående studie undersöks läroböcker i svenska för gymnasiet i syfte att ge en sammanhållen bild av hur de nationella minoritetsspråken och deras talare realiseras i bild och skrift.

Projektet SALVE vill öka kunskapen om svenska gymnasieelevers engelska ordförråd och vi hoppas att våra forskningsresultat kan vara till hjälp vid undervisning, inlärning och bedömning av L2-engelska.

Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola.

SEMLA är en forskarskola för lärarutbildare med inriktning mot språkdidaktik. Temat är svenska och engelska i flerspråkighetsperspektiv.

I det här forskningsprojektet undersöker vi hur man kan närma sig kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i klassrummet bland de yngre barnen. Syftet är att utveckla undervisningen och stödja läraren i sin roll.

Första delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien baseras på fältarbete i tre språkligt heterogena skolor.

Projektet utforskar hur skrivkulturer och bedömningspraktiker på gymnasiet kan utvecklas.

Många elever uppfattar skrivundervisningen i svenska som meningslös och tråkig. I det här projektet undersöker vi hur skrivuppgifter kan utformas för att leda till större kreativitet och engagemang.

Vilket inflytande har modersmålet när elever skriver på ett tredje språk?

Andra delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien bygger på fältstudier i en språkligt heterogen grundskola med stor andel nyanlända elever.

Visuella modeller som diagram och flödesscheman är populära verktyg i samhällskunskapsundervisningen. Men hur väl förstår elever modellerna? Och hur kan undervisning utformas så att modellerna blir till hjälp i elevernas lärande? Det är frågor vi går till botten med i det här projektet.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om blivande och nyutexaminerade lärares lärande, om deras deltagande i skolpraktiker och hur de utvecklar en läraridentitet.

Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen, som till exempel kraft och motkraft. Hur kan eleverna utifrån sina vardagserfarenheter få kunskap om detta som de tycker är meningsfull?

Projektet inriktar sig på kritisk språkmedvetenhet i en förberedelseklass.

Forskningsprojektet är ett nationellt samarbete med lärare i historia och samhällsorienterande ämnen i hela Sverige. Utgångspunkt är lärares egen undervisning och bedömning av sina elevers lärande i historia och samhällsorienterande ämnen. Fokus ligger på användning av berättelser och rollspel i undervisningen.

Kan hur man lär sig stava på sitt förstaspråk påverka hur man tar till sig fonologin i sitt andraspråk?

Forskargruppen PRIM medverkar i ett regeringsuppdrag till Universitets- och högskolerådet att ta fram ett nationellt behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.

Vem kan man lita på? Samhällskunskapsundervisning om tillit för ett aktivt och kritiskt medborgarskap.

I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.

Projektet Word Up! syftar till att presentera forskning om ordinlärning inom andraspråksinlärning för språklärare och sedan skapa förutsättningar för dem att tillämpa den i sin undervisning samt utvärdera utfallet.

Det här är en tvådelad workshop där vi utforskar service, reparation och underhåll i samband med rymdvetenskaplig utbildning. Vi utvecklar innovativa pedagogiska metoder för att skapa en större inkludering i den rymdvetenskapliga diskussionen.