Formativ bedömning – underlättar för eleven att vara delaktig i sin egen utveckling

Forskningsprojektet Trace har bedrivits sedan 2017 – och undersöker hur innehållet från lärarutbildningen tolkas och görs meningsfullt av blivande och nyexaminerade lärare. En av delstudierna fokuserar särskilt på hur nya lärare praktiserar formativ bedömning under slutet av, och efter avslutad utbildning.

Eva-Lena Erixon
Eva-Lena Erixon. Foto: Privat.

Eva-Lena Erixon är universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik, och en av gruppmedlemmarna inom projektet. Hon har tillsammans med kollegan Catarina Andersson, Umeå universitet, följt lärarstudenten ”Ellen” under två år (fiktivt namn), för att studera hur hon använder sig av formativ bedömning i sin matematikundervisning.

– Till skillnad från summativ bedömning, som ofta handlar om att summera resultatet i slutet av en kurs, är formativ bedömning mer till för elevens lärande, förklarar Eva-Lena Erixon. Formativ bedömning handlar om att läraren kontinuerligt ska iaktta var eleven befinner sig i lärprocessen, för att kunna anpassa undervisningen efter elevens behov. Det underlättar för eleven att förstå var hen är i lärandet, och på det sättet bli mer delaktig i sin egen lärandeprocess.

– Vi har använt oss av data från nio videoinspelade matematiklektioner, både från ”Ellens” VFU i slutet av utbildningen och i eget klassrum efter avslutad utbildning, berättar Eva-Lena Erixon.

 

Tydlig utveckling efter tid

– Det vi har tittat på och analyserat är HUR ”Ellen” faktiskt utövar formativ bedömning. Vad är det hon GÖR, och hur ser det ut i klassrummet när hon gör det. Vi har inte haft fokus på vad som saknas, eller hur hon skulle göra istället – utan bara utgått från vad vi sett där och då.

– Till en början ställde hon många frågor i en direkt följd utan att avvakta elevernas svar eller gav dem tid att svara, berättar Eva-Lena Erixon. Det hände också att hon besvarade frågorna själv. Efter en tid ändrade ”Ellen” beteende och var mer inlyssnande – och släppte in eleverna på ett helt annat sätt än i början. Detta fick omfattande konsekvenser för interaktionen i klassrummet.

– Under studien använde ”Ellen” ungefär samma typ av feedback, men med tiden använde hon feedbacken oftare. Hon visade redan under slutet av sin utbildning en vilja att bjuda in eleverna till diskussioner kring det matematiska innehållet i uppgifter, och bjöd ofta in dem genom att ställa frågor.

 

Praktisk träning viktigt

– Tillsammans med Iben Christiansen har jag även genomfört en enkätstudie, fortsätter Eva-Lena Erixon. Där vi ställde frågor till matematiklärarstudenter om vad de upplever att de erbjudits att lära inom matematikdidaktik under sin lärarutbildning. Ett område i enkäten handlade om just formativ bedömning.

– Närmare 90 procent tycker att de fått lära sig om formativ bedömning och att detta behandlats grundligt i utbildningen, men att det saknats möjlighet att träna detta i praktiken och få feedback på hur man ska göra. Studenter hade också lämnat fritextsvar som gav oss signaler att de upplevde att det som de lärt sig om formativ bedömning inte går att genomföra i praktiken. Flera forskare lyfter också fram att formativ bedömning är komplext och svårt att genomföra i praktiken med bra kvalitet.

 

Fortsatt arbete

– Forskningsprojektet TRACE pågår till och med slutet av 2022.  Då kommer vi att fortsätta jobba med alla resultat vi fått, säger Eva-Lena Erixon. Under projektets gång har det också dykt upp många andra intressanta frågor, som vi nu driver vidare inom olika sidoprojekt.

– Jag har hittills, tillsammans med kollegor, publicerat två artiklar och en till är förhoppningsvis på gång. Tanken är att vi ska sprida och berätta våra resultat för så många som möjligt. Det vi gör inom TRACE uppmärksammar vi också inom våra interna TRACE- och LUGN-seminarier.

– Jag har själv stor användning av forskningen inom min egen undervisning, tillägger Eva-Lena Erixon. Det jag har sett av ”Ellen” och hennes utveckling har verkligen varit en ögonöppnare. Sättet hon ställde frågor på – och insikten i hur viktigt det är att faktiskt lyssna är något man inte får glömma. Många gånger är nyutexaminerade lärare nog för styrda av sin planering, att de ska hinna med allt – och glömmer vad som händer här och nu. Det kan vara svårt att improvisera när man fokuserar för hårt och för mycket på planen.

– I förlängningen är förhoppningen så klart att forskningen ska leda till en utveckling av lärarutbildningen också.

 

Mer information

Läs mer om forskningsprojektet TRACE
Läs mer om forskningsgruppen LUGN
Se alla publikationer inom TRACE-projektet