Lovisa Sumpter. Foto: Sören Andersson.

Matematik är en oumbärlig del av samhället, integrerad i nästan allt vi gör och allt vi omges av. Den har en enormt stor påverkan på oss, ofta utan att vi ens tänker på det. Nästan alla beslut vi fattar baseras på någon form av matematisk beräkning, och varje beslut bygger på olika val vi gör. Dessa val har konsekvenser som vi behöver vara medvetna om.

Matematikundervisningen ska, precis som alla andra ämnen i skolan, bidra till en hållbar utveckling. Definitionen som skolan utgår från i sin strävan mot detta bygger på Gro Harlem Brundtlands rapport "Vår gemensamma framtid", där definitionen lyder Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

"Den här definitionen lämnar ganska stort utrymme för egna tolkningar", konstaterar Lovisa Sumpter, professor i matematikdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik. "Det har också förekommit många diskussioner om vilket syfte matematiken ska ha i skolan. Det handlar inte bara om grundläggande tillämpningar som addition, multiplikation och division. När det gäller hållbar utveckling finns det till exempel många etiska resonemang och ställningstagande som behöver utvecklas och beaktas."

Vad har du undersökt i ditt forskningsprojekt? Och hur kan matematikundervisningen bidra till ett hållbarhetstänk?

"I mitt forskningsprojekt Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling har jag undersökt hur yngre barn tänker och skapar mening kring resursfördelning, både ur ett matematiskt perspektiv och ur ett hållbarhetsperspektiv. Resursfördelning är en intressant fråga att studera i detta sammanhang, eftersom det bidrar till förståelse för hållbarhet från två sammanlänkande perspektiv – där båda är beroende av varandra."

"Projektets uppdrag har varit att utforma matematiska uppgifter som bygger på etiska resonemang kopplade till olika situationer – och att sedan studera hur barnen löser uppgifterna och vad som händer över tid. Ett viktigt förhållningssätt för oss har varit att uppgifterna ska vara fria från en bestämd lösning och uppmuntra eleverna till att utveckla sitt eget kreativa och problemlösande resonemang."

"Ett exempel på en matematisk uppgift som barnen fått lösa tillsammans i en grupp är att de ska dela fyra kex rättvist mellan tre gosedjur. Vid första anblick kan det verka som en enkel uppgift, men i den här kontexten triggar den igång en rad olika resonemang och känslor hos barnen. Någon kanske anser att det 'stora gosedjuret' måste ha en större del av kexen eftersom det behöver mer mat, medan någon annan resonerar tvärtom – att det 'lilla gosedjuret' behöver mer för att kunna växa. Någon annan kanske föredrar ett specifikt gosedjur, och därför tycker att det ska ha mer. När vi har studerat barnens tänkande visar det sig att de är mycket varierande och kreativa i sina lösningar."

"När man använder matematiken på det här sättet, blir det så tydligt hur nära matematik och värderingar är sammanflätade med varandra. Matematiken är inte alls neutral och fri från mänskliga värderingar, som många matematiker, filosofer, sociologer och maskininlärningspraktiker fortfarande argumenterar för idag. Genom att inkludera etiska resonemang i matematikundervisningen, triggar man igång ett engagemang hos eleverna som utvecklar deras problemkompetens. Detta kan sedan underlätta diskussioner om etik och mänskliga värderingar inom alla områden och nivåer, från förskola till universitetsnivå."

Finns det några resultat från din studie som du reflekterat särskilt över – eller som förvånat dig?

"Det är tre saker som jag reagerat extra på i min studie. Det första är hur barnen själva har beskrivit själva matematikundervisningen. Traditionella matematikuppgifter som att tillämpa addition, multiplikation och division, ser de som en egen separat del. Då berättar läraren vad de ska göra, och så gör de som de blivit tillsagda. Uppgifterna med kexen och gosedjuren, upplever de som en helt annan sak. Då är det de själva som bestämmer och kommer fram till lösningen."

"Det andra som förvånat mig är engagemanget som väckts hos så kallade 'tysta barn'. Det är barn som av någon anledning är tysta i skolmiljön. Men när vi presenterat matematikuppgifterna med de etiska resonemangen har de plötsligt börjat prata och resonerat kring sina lösningar. Det är oerhört gripande att se."

"Det tredje som sticker ut är att sedan uppgifterna om etiska resonemang och fördelning introducerades för eleverna, har lärare noterat att det blivit lättare att lära ut division. Det är vanligtvis en av de svåraste grenarna av aritmetiken. Det uppgifterna lyckas göra är att rama in de centralt viktigaste egenskaperna hos fördelning och hur det skiljer sig från division. I division ska delarna vara lika stora och fördelas lika mellan varje mottagare, medan uppgifterna om fördelning kan göras på olika sätt. Detta har underlättat för lärare att påvisa själva 'kärnan' i division."

Vad är viktigt för lärare att tänka på? Hur ska de agera för att skapa en miljö som stimulerar eleverna på rätt sätt?

"Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att ge eleverna tillräckligt med utrymme att föra fram sina egna tankar och resonemang. Det är lockande som lärare att ta över resonemanget; att hjälpa dem med svaret, vägleda dem, eller att säga vad som är rätt eller fel. Jag har själv gjort samma misstag i min begynnelse som gymnasielärare. Då missar man att guida eleverna i sina resonemang och låta eleverna själva få formulera olika argument för de beslut som tas."

"När det gäller etiska resonemang finns det inget som är rätt eller fel, bara lösningar som är mer eller mindre bra. Och det är just den här kunskapen och färdigheten som är så viktigt för elever att utveckla. Det bidrar till att de blir aktiva medborgare som gör medvetna val, baserat på bearbetad och förstådd kunskap. Med hjälp av dessa färdigheter ökar deras möjligheter att bidra till en hållbar framtid."

Läs mer om Lovisas forskning

Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling

Lyssna på Lovisa i podden Mattesnack

Mattesnack på Spotify

Lovisa Sumpters profilsida