Kulturella stereotyper smyger sig in i rekonstruktionen av våra evolutionära anor. Bild från utställningen Den mänskliga resan på Naturhistoriska riksmuseet.

I läroböcker och utställningar om evolution framställs våra förfäder ofta som en man redo för jakt och en kvinna som tar hand om ett barn. Men den idén om könsroller eller kärnfamiljsstrukturer kommer inte från vetenskaplig förståelse utan är istället ett uttryck för hur dagens stereotyper har bakats in i kommunikationen om det förflutna.

Jesús Piqueras.

Det menar forskaren Marianne Achiam vid Köpenhamns universitet, som tillsammans med Jesús Piqueras vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, analyserat utställningen Den mänskliga resan på Naturhistoriska riksmuseet.

Som en del av studien (som finns publicerad i tidskriften Science & Education) undersökte de båda forskarna specifikt hur en grupp unga reagerade på utställningen vad gäller etnicitet och kön. Resultatet visar att de yngre inte ifrågasätter budskapet om etnicitet särskilt mycket, men däremot visar de en tydlig skepsis gentemot den könsuppfattning som presenteras för dem.

Det var intressant att se att genus är en aspekt som unga är så känsliga för.

Jesús Piqueras, docent vid Institutionen för ämnesdidaktik

Läs mer:

Formidling af evolution er plaget af kulturelle stereotyper
(nyhetsartikel på Köpenhamns universitets webb)

Ethnicity and Gender in Museum Representations of Human Evolution
(den publicerade studien)