Marcus Warnby. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om? 

– I min avhandling undersöker jag den engelska akademiska ordkunskapen hos knappt 1000 elever i gymnasiets samtliga högskoleförberedande program. Några exempel på akademiska ord är enable, proportion och subsequently.

– Akademiska ord förekommer oftare i akademiska texter än i andra typer av texter, som exempelvis tidningar och skönlitteratur, och i vardagsspråket. Därför är det viktigt att elever som vill gå en högre utbildning får förbereda sig att hantera akademiska texter i tid.

– Idag är i genomsnitt varannan text i högskole- och universitetskurser skriven på engelska. Utan akademisk ordkunskap kan det bli svårt för studenter att klara de krav som ställs på dem.

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

– Ofta dyker det upp debatter om hur dåligt förberedda studenterna är på det akademiska språket. Inte sällan handlar det om studenters förmåga att skriva akademiskt. Men för att kunna producera någon output behöver man också få en hel del input. Jag började därför undra om själva läsandet av kurslitteraturen kunde vara ett av problemen. Förstår man inte vad man läser kan det vara svårt att sammanfatta och skriva redogörande, resonerande och kritiskt kring kurslitteraturens innehåll. Och akademisk ordkunskap är en central komponent för läsförståelse.

– Därför blev jag nyfiken att ta reda på om en elev efter gymnasieskolans högskoleförberedande program verkligen har tillräckliga akademiska ordkunskaper för att vara ”väl förberedd för högre utbildning”, vilket är ett av målen i gymnasieskolans läroplan.

Var det något resultat som förvånade dig?

– Det är två saker som förvånat mig mest. För det första är det den stora variationen av akademisk ordkunskap, mellan och inom studieprogrammen. Det finns också en ojämlikhet inom kunskapsvariationen. Till exempel är det större sannolikhet rent statistiskt att manliga studenter når tillräcklig ordkunskapsnivå än kvinnliga. Mina resultat visar också att en elev i Ekonomiprogrammet inte lika troligt når en godtagbar ordkunskapsnivå i jämförelse med en elev i exempelvis Estetiska programmet. 

– Det andra som förvånar mig – och som kanske är det mest anmärkningsvärda – är att ungefär hälften av eleverna som passerat den sista obligatoriska engelskkursen i ett högskoleförberedande program inte når den lägsta godtagbara poängnivån på ordkunskapstestet.

Vad hoppas du på att din avhandling ska bidra till?

– Med anledning av de huvudresultat jag nämnt ovan, hoppas jag att min avhandling kan bidra till framtida revideringar av kurs- och ämnesplanerna i engelska.

– Framförallt föreslår jag att de två obligatoriska engelskkurserna Engelska 5 och Engelska 6 i gymnasieprogrammen skrivs om. Jag skulle vilja se samma logik som gäller för till exempel matematikkurserna, där det yrkesförberedande Vård- och omsorgsprogrammet läser Matematik 1a och det högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet läser Matematik 1b. Samma princip skulle kunna tillämpas i de engelska kurserna.

– Det skulle alltså innebära att de yrkesförberedande eleverna läser Engelska 5a och 6a – och de högskoleförberedande eleverna läser Engelska 5b och 6b. 

– De högskoleförberedande engelskkurserna 5b och 6b skulle därmed kunna ha ett tydligt framskrivet innehåll av att förbereda eleverna för att läsa akademisk engelska, där akademisk ordkunskap är en central komponent. Något annat vore ju att svika både elever och lärare. I dagsläget får ingen av dem någon tydlig guidning i hur läroplanens likvärdighetsmål och högskoleförberedande mål ska omvandlas i praktiken inom engelskämnet, åtminstone vad beträffar akademisk läsförmåga.

Vad har du för planer framöver? Och har din avhandling påverkat dig i någon riktning?

– Jag återgår till min heltidstjänst vid Göteborgs universitet med en stor portion av undervisning. 

– Forskningsmässigt kommer jag att fortsätta arbeta med den data jag fick fram i min undersökning. Allt rymdes inte i avhandlingen – och det kvarstår en del påbörjat arbete som inte blev av på grund av Covid19. 

– På tapeten står nu främst tre studier som inbegriper analyser av elevers engelska akademiska läsförståelse, av elevers beskrivningar av engelsk läsning i sin skolpraktik, och av läroplaner och engelska kursplaner i en svensk-norsk kontext. 

– Forskarutbildningen har påverkat mig på många plan. Framförallt har jag fått en fördjupad förståelse av utbildningsvetenskaplig forskning och en ökad nyfikenhet på att förstå mer och att undersöka förbättringsmöjligheter av vårt svenska utbildningssystem så att det gagnar alla elever.

Läs Marcus avhandling

English academic vocabulary knowledge among Swedish upper secondary school students