Foto: Eva Dalin

Under perioden 2017-2019 har Inger Eriksson vid Institutionen för ämnesdidaktik, tillsammans med sin forskargrupp, drivit projektet "Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang – utmaningar för grund- och gymnasieskolan". Projektet har genomförts i samverkan med Stockholm Teaching & Learning Studies, som är en samverkansplattform för att stödja undervisningsutvecklande ämnesdidaktiska forskningsprojekt mellan skolhuvudmän och universitetet.

Syftet med projektet har varit att utforska hur matematikundervisningen, i termer av uppgifter och arbetssätt, kan utformas så att elever utvecklar sin förmåga att föra och följa algebraiska resonemang. Syftet med projektet har också varit att analysera vad det är i undervisningen som främjar denna kunskapsutveckling, och hur förmågan kan bedömas.

Bygger på en erkänd teori

Till och från sedan 2004 har Inger Eriksson varit med i olika undervisningsexperiment där hon arbetat med att få fram en teoretisk grund för hur man kan hjälpa elever till en kreativare och mer problemlösande vardag. Teorin (lärandeverksamhet) härstammar från Lev Vygotsky, som är en av giganterna bakom lärande och utveckling. Han lanserade idén om att mänsklig utveckling alltid först sker i en social process.

– Den här teorin har varit till stor nytta i projektet, säger Inger Eriksson. Vi har anpassat den till svenska förhållanden och haft den som utgångspunkt när vi designat uppgifterna för det praktiska genomförandet i klassrummet. Jag tror till och med att vi är först i Sverige med att utveckla den här teorin i svenska skolor.

Det får inte vara för lätt

Inom projektet har man kommit fram till flera viktiga element för vad som behöver finnas med i uppgifterna för att elever ska kunna utveckla ett algebraiskt tänkande. Framför allt måste uppgifterna vara tillräckligt komplexa. Eleven får inte sitta inne med hela kunskapen, utan för att få fram svaret måste de arbeta i grupp och utmana varandra för att stegvis och logiskt ta sig fram till resultatet.

– Hur läraren bemöter eleverna är också mycket viktigt, fortsätter Inger Eriksson. Läraren får inte dela med sig av svaret, utan hen måste komma med frågor och motsättningar som triggar eleven att tänka vidare. Det är viktigt att utmana samtalet i gruppen för att få eleverna att gå igenom hela resonemanget tillsammans.

– Arbetet eleverna går igenom och de tankar som uppstår måste också visualiseras på något sätt. Ett alternativ kan vara att låta eleverna använda white-board-tavlan och rita upp hur de tänker. Då kan andra elever i gruppen lättare förstå och utveckla resonemanget från sitt håll.

Väl förberedda för klassrummet

– När vi till slut kommit så långt att vi hade de grundläggande principerna klara för oss, började vi förbereda den praktiska utprövningen i klassrummet, berättar Inger Eriksson. Vi ägnade oss mycket åt rollspel, filmade och studerade det vi ville iscensätta. Vi föreställde oss hur eleverna skulle reagera, testade vad som fungerade och vad som inte fungerade. Ändrade, och testade igen tills vi blev nöjda.

– Vi gjorde också ett antal elevintervjuer för att bättre förstå hur eleverna resonerar kring algebraiska uttryck. Vad kan de, och vad kan de inte? Vilka kritiska aspekter behöver vi trycka extra på i undervisningen för att eleverna ska kunna behärska resonemangen på ett sätt som vi vill?

– När vi till slut genomförde undervisningen fick vi mycket positiv respons från eleverna, vilket var fantastiskt roligt, säger Inger Eriksson. Till och med elever som i vanliga fall inte visar så stort intresse för skolundervisningen, kom fram och sa "att det här var ju riktigt kul!"

Fortsatt arbete

Trots att finansieringen från Skolforskningsinstitutet avslutades 2019, är det fortfarande många aktiviteter på gång.

Några exempel på aktiviteter som pågår just nu:

• Seminarier för lärare och andra lärosäten
• Doktorandprojekt som använder sig av principerna och utvecklar vidare
• Flera skolor har visat intresse och tar resultaten vidare i egna projekt
• Boken "Elevers teoretiska arbete - algebraiskt tänkande från förskoleklass till gymnasiet" ska snart publiceras och spridas till nyfikna lärare

– Förhoppningen är så klart att algebraiskt tänkande en dag ska vara ett av huvudämnena i lärarutbildningen, säger Inger Eriksson. Men tills dess får vi vara glada för alla ringar det skapat på vattnet så här långt.