Projektbidrag beviljade

Vi kan glädjande berätta att det i början av november blev klart att tre forskningsprojekt vid Institutionen för ämnesdidaktik blivit beviljade pengar. Syftet med bidragen är att stödja innovativa och nyskapande forskningsidéer inom utbildningsvetenskap.

Från vänster: John Airey, Maria Andrée och Eleanor Armstrong.
Från vänster: John Airey, Maria Andrée och Eleanor Armstrong. Foto: Rickard Kilström, Eva Dalin och privat.

John Airey och Maria Andrée har blivit beviljade medel för fleråriga projektbidrag med en omfattning på närmare 4,5 miljoner kronor vardera, och Eleanor har blivit beviljad medel för ett ettårigt projekt inom ramen för Exploratory workshop inom utbildningsvetenskap under 2023. Dessutom är Kristina Danielsson medsökande i ett projekt där Linnéuniversitetet har fått medel från Vetenskapsrådet för projektet Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen.

Stockholms universitet är det lärosäte som totalt sett fått mest forskningsmedel inom utbildningsvetenskap i årets utlysning från Vetenskapsrådet – drygt 43 miljoner kronor . Och av Skolforskningsinstitutets åtta anslag, gick två till SU.

Fantastiskt roligt – och stort grattis till er alla!

 

Här kan du läsa vad projekten handlar om

 

John Airey
John Airey. Foto: Rickard Kilström

John Airey

  • Projektperiod: VT 2023 – VT 2027
  • Beviljade medel: Drygt 4,7 miljoner SEK

Kort om projektet

– Projektet handlar om hur man undervisar studenter i naturvetenskapliga fenomen som man inte kan se. Vi tittar närmare på två områden som utgör kända utmaningar för universitetsstudenter, nämligen elektromagnetism och kemisk bindning. Båda dessa ämnesområden rör grundläggande fenomen som är omöjliga att observera direkt, därför behöver fenomenen beskrivas med olika representationer.

– Vi kommer att intervjua lärare och studenter kring användandet av representationer för att dokumentera skillnader mellan universitetslärares intentioner och studenters erfarenheter.

Särskilda förväntningar

– Vi hoppas att projektet ska leda till bättre teoretisk förståelse av hur representationer fungerar för att förmedla kunskap. Tanken är att skillnaden mellan universitetslärares intentioner och studenters erfarenheter ska leda till bättre teoretisk förståelse av hur representationer fungerar för att förmedla kunskap. Därifrån kommer vi att generera olika förslag för hur representationerna kan göras mer tillgängliga för studenter. Slutligen, kommer vi att testa våra förslag empiriskt.

– Jag samarbetar med två forskare från Linnéuniversitet och vi har en internationell expertgrupp som kommer att hjälpa till med arbetet.

 

Maria Andrée.
Maria Andrée. Foto: privat.

Maria Andrée

  • Projektperiod: VT 2023 – VT 2026
  • Beviljade medel: 4,5 miljoner SEK

Kort om projektet

– Det här projektet fokuserar på vilken roll naturvetenskaplig undervisning kan ha för att förbereda elever att delta i ett demokratiskt samhälle. Mer specifikt handlar projektet om hur gymnasieskolans naturkunskapsämne kan utveckla elevers förmågor till kritisk granskning av samhällsfrågor som rör naturvetenskap. En utmaning för lärare idag, är att de verktyg som finns om källkritik är generella och inte anpassade till behovet av kritisk granskning av frågor som rör naturvetenskap.

– I dagens samhälle möter vi ofta påståenden om naturvetenskap och naturvetenskapliga processer i media. Detta blev särskilt tydligt i samband med Covid-19 pandemin, då både processer för vetenskaplig kunskapsproduktion presenterades och diskuterades i media.

– En viktig dimension av kritisk granskning av samhällsfrågor som rör naturvetenskap, är att det inte bara handlar om att avgöra om ett påstående är sant eller falskt. Det är minst lika viktigt att kunna förstå och kritiskt granska hur den vetenskapliga processen är genomförd som lett fram till forskningsresultatet.

Särskilda förväntningar

– Det ska bli spännande att ta del av hur gymnasieelever resonerar kring vetenskap. De elever som läser just naturkunskap på gymnasiet är elever som valt bort naturvetenskap och teknik som inriktningar.

– Det vi i projektgruppen vill ta reda på är vad som krävs för att dessa elever ska se naturvetenskaplig kunskap som relevant och hur undervisningen i naturkunskap ska stärka deras förmåga till kritisk granskning.

 

Eleanor Armstrong. Foto: privat.
Eleanor Armstrong. Foto: privat.

Eleanor Armstrong

  • Projektperiod: 1 januari – 31 december 2023
  • Beviljade medel: 200 000 SEK

Kort om projektet

– Vår workshop "Overview Affect" syftar till att öppna upp vård, reparation och underhåll som forskningsteman inom rymdvetenskaplig utbildning och rymdvetenskaplig utbildningsforskning. Befintlig forskning tar inte tillräckligt med hänsyn till hur dessa färdigheter stödjer det varaktiga arbetet inom rymdvetenskap och lämnar dem därför utanför utbildningen.

– Befintlig forskning och praktik, underrepresenterar också de nätverk och infrastruktur som håller rymdvetenskapen, dess teknologier och människor i rymden vid liv och i drift.

– Inom utbildningssektorn har vi ännu inte utvecklat en förståelse för hur man kan engagera sig i sådana teman och berättelser i rymdvetenskap och fysikutbildning, eller i bredare forskning inom området. Denna workshop kommer att lösa detta genom att samla intresserade forskare runt om i världen i två hybridsessioner.

Särskilda förväntningar

– Jag ser fram emot att få fundera tillsammans med andra kollegor om hur idéer om könsroller strukturerar det vi lär ut om vetenskap i rymdsammanhang.

– Jag är också glad över att få arbeta på alla institutioner och runt om i världen i detta nätverk. Jag har fått ovärderliga kollegor, samarbetspartners och mentorer genom tidigare workshops jag har hållit – och lärt mig om innovativ forskning som jag annars kanske aldrig skulle ha stött på. Jag hoppas att det inte blir annorlunda den här gången!