Ny avhandling om baltiska flyktbåtar

Vad kan flyktingbåtar från andra världskriget berätta för oss? Och vad betyder de för människor idag? Den 13 november disputerar Mirja Arnshav med avhandlingen "De små båtarna och den stora flykten".

Hur kommer det sig att du kom in på just det här ämnet?
– Jag har alltid haft en förkärlek för båtar, men idéen fick fäste när jag upptäckte en specifik båt som låg i ett fiskeläger på Gotland. Den såg så avvikande ut att jag hörde mig för i byn. Då rullades historien upp om den här båten, att det troligtvis var en flyktingbåt från andra världskriget som spolats upp på de gotländska stränderna.

– Det var en så stark insikt för mig – jag hade inte hört talas om det som fenomen tidigare. Då började jag fundera mer på båtar som inte uppmärksammats tidigare och upptäckte att det fanns en historia värd att berätta om de här till synes anspråkslösa båtarna.

Vad kan de här båtarna lära oss om flyktingarnas situation under den här perioden?
– Det är framförallt mindre båtar som finns kvar och det var väldigt många. Det i sig säger något om förhållandena – vilka risker människor var redo att ta. Många kom under perioder då det var blåsigt och kallt och båtarna var små. Det är lätt att förstå hur utsatt man har varit ute till havs i de här båtarna och hur tomhänt man har kommit hit och hur mycket många fick lämna bakom sig.

– Det finns också något symboliskt i att det är här båtarna har hamnat. De här båtarna hade hört hemma på andra sidan Östersjön. Det är ett stycke baltisk kustkultur som värdesätts där men som vi inte har uppmärksammat här, trots att det är helt unika lämningar som inte har bevarats någon annanstans.

 

Träbåt som är mycket märkt av tidens tand. Båten nämns i avhandlingen. Foto: Carla Lomakka, SMTM.
Båten nämns i avhandlingen. Foto: Carla Lomakka, SMTM.

Du studerar flyktingar som kom till Sverige från Baltikum under andra världskriget. Pratar vi om den här gruppen?

– Nej, jag skulle inte säga att vi pratar särskilt mycket om den här gruppen. Det är delvis en generationsfråga, men det är generellt konstaterat att det är ganska tyst om den här flyktingvågen. De smälte in i samhället bra och många var dessutom redan svenskspråkiga. Men när man forskat om det här, så märker man att spåren finns överallt – hur stor del av Sverige och svensk kultur som finns bevarat i den här historien och hur många som är engagerade. Och det var ju flera svenskar som var involverade när det hände, vilket fortfarande berör många idag i samhället.

 

Vad betyder de här båtarna för människor idag?
– Båtarna har inte varit kända på ett nationellt plan. Men jag har upptäckt att för folk lokalt så betyder de här båtarna väldigt mycket, de människor som är invigda i de här båtarnas historia. Många verkar uppleva en moralisk skyldighet att bevara dem, de ses som en viktig del av samhället. De är väldigt innehållsrika på historier och värde, de här tomma båtarna.

Vad vill du visa på med den här avhandlingen?
– Jag vill synliggöra den här historiska händelsen och den här gruppen flyktingar. Baltiska flyktingar ingår i vår kulturmiljö, vi har flyktbåtar längs med kusten i Sverige. Det hjälper till att hålla medvetenheten kring migrationen vid liv.

– Det är ett återkommande fenomen genom historien, flykt över hav. Nu är det stort fokus på flykt över medelhavet, då tänker folk att det är en unik händelse och att Sverige inte har berörts förut. Så är det såklart inte.

Skribent: Anna Frykholm

 

Avhandlingen finns att ladda ner i sin helhet via DiVA