Härden vid Lapphällarna, Östervåla. Foto: Jonas Monié Nordin.

Härden torde ha anlagts och brukats av en grupp samer som återkommande vistats och bedrivit rennäring i området. Skriftliga källor nämner att en samisk familj låtit döpa sin dotter i januari 1717 i Östervåla kyrka men bosättningen kan vara både äldre och yngre. Undersökningen kunde visa på formen och storleken på tältkåtan och att området varit väl avpassat för renskötsel. Prover för datering med kol-14-metiden har tagits i härden.

I angränsande socken (Nora) undersöktes också en samisk bosättning. Delar av en stuga från 1800-talet som tillhört den samiska familjen Olsson som arbetade som så kallade sockenlappar i Nora socken grävdes ut. Familjen hade blivit tvungen att ta tjänst som så kallade sockenlappar och ägna sig åt rovdjursjakt, slöjd och hästslakt i socknens tjänst – att göra sådant som sockenborna inte ville göra själva – för att undvika tvångsförflyttning till Fjällvärlden. Sedan 1671 och med förnyade krav under 1700-talet önskade kungamakten att inga nomadiserande samer skulle vistas i Sydsverige. År 1799 beklagar sig flera bönder i Nora att samerna har sina renar betande på skogen och sannolikt var detta upprinnelsen till att familjen Olsson blev fastboende. Hade de nekat hade de tvingats flytta från Uppland. 

Undersökningarna har visat, dels att nomadiserande samer länge vistats i Uppland, dels att samer tvingades bli bofasta som torpare. Undersökningen av stuggrunden kunde dock visa att den samiska familjen inte bara ägnat sig åt de av socknen påbjudna uppgifterna sedan de måst sluta med rendriften, utan att de livnärt sig på både jordbruk och tjärframställning.

De nya undersökningarna kastar nytt ljus på den långa samiska historien i Sydsverige.
 

Lyssna på Jonas Monié Nordin berätta om utgrävningen i Sveriges radio, från den 17 september.