JWST packas upp i Franska Guyana. Bild: ESA/CNES/Arianespace

JWST har byggts av den amerikanska rymdstyrelsen, NASA, i samarbete med den europeiska, ESA, och den kanadensiska. JWST är uppföljaren till det väldigt framgångsrika rymdteleskopet Hubble (Hubble Space Telescope, HST), men JWST är större och optimerat för infraröda (IR) våglängder. Det gör att JWST kommer att kunna se längre tillbaks i tiden, till universums barndom, se igenom och studera det stoft som skymmer observationer i optiska våglängder, och observera objekt som lyser starkast i IR, t.ex. exoplaneter. JWST är på väg till Lagrangepunkten L2, c:a 1,5 miljoner km från jorden.
 
Sverige har bidragit till konstruktionen av MIRI-instrumentet som byggts gemensamt av ett europeiskt-amerikanskt konsortium. Initiativtagare till den svenska medverkan var Göran Olofsson, som ursprungligen var svensk co-PI, och svenska co-I’s var Claes Fransson, Kay Justtanont och Göran Östlin (samtliga då vid Institutionen för astronomi, SU). Sveriges hårdvaru-bidrag var konstruktion av optiska filter för bildtagning i utvalda våglängsinterval, och finansierades av SNSA och KAW. Vid Göran Olofssons pensionering tog Kay Justtanont (som då hade flyttat till Chalmers) över som svensk co-PI, och sedan 2020 är Göran Östlin svensk co-PI. Samtliga dessa forskare är inblandade i flera av de ’guaranteed time observations’ (GTO) som det europeiska konsortiet får som kompensation för sitt arbete med att utveckla MIRI. Här kan bland annat nämnas studier av avlägsna galaxer, närbelägna galaxer (speciellt  den extremt metallfattiga dvärggalaxen galaxen IZw18), supernova 1987A, protoplanetära skivor och atmosfärerna hos ett antal exoplaneter. I studierna av avlägsna galaxer kommer också forskarna Arjan Bik och Jens Melinder (Institutionen för astronomi, SU) att vara involverade.
 
Den mesta tiden på JWST delas ut till till projekt i öppen vetenskaplig konkurrens. Här kan nämnas att tre svenska forskare, och samtliga vid astronomiinstitutionen vid SU, fått tid som huvudsökande i den första ansökningsrundan: Angela Adamo (vars projekt kommer att undersöka bildning av stjärnhopar i närbelägna galaxer), Alexis Brandeker (studier av atmosfären hos exoplaneten 55 Cancri), och Emil Rivera-Thorsen (undersökning av "the Sunburst arc", en avlägsen galax som förstorats av en gravitationslins).
 
Förutom de ovan nämnda forskarna (av vilka flera dessutom är  involverade i andra beviljade projekt), deltar ytterligare åtta personer vid Institutionen för astronomi (Lorenza Della Bruna, Matthew Hayes, Markus Janson, Anders Jerkstrand, Peter Lundqvist, Matteo Messa, Mattia Sirressi, Christopher Usher), samt en forskare vid SU fysik (Joel Johansson) och en vid KTH fysik (Josefin Larsson).  Många av dessa är också verksamma vid Oskar Klein-centret. Dessutom medverkar forskare från Uppsala och Chalmers i flera beviljade projekt med JWST.
 
Det finns alltså en stark inblandning av svenska forskare, inte minst från SU, i projekt med JWST. Totalt är minst 25 forskare knutna till svenska universitet involverade i den första rundan av observationer på JWST, vilket ger förhoppningar om att teleskopet kan bli en stor framgång för svensk astronomisk forskning!