Annabel Aroka till final i Årets tech-tjej 2021

Utmärkelsen lyfter fram unga kvinnliga förebilder för att inspirera till en karriär inom tech-branschen där bristen på både kvinnor och mångfald fortfarande är påtaglig.

Annabel Aroka, läser sista året mot två examina inom IT/tech, en masterexamen i data- och systemvetenskap här vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, Stockholms universitet och en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Mittuniversitetet. Vi ställde några frågor till henne.

Annabel Aroka
Annabel Aroka

Varför valde du att skriva ett examensarbete inom data- och systemvetenskap?
– Jag var i Amsterdam ett år och läste IoT (Internet of Things) och Big data. Där fick jag mersmak när det gäller användning av data generellt. Min civilingenjörsexamen i industriell ekonomi är IT-inriktad men trots det kände jag att jag ville fördjupa mig mer i machine learning, AI, och titta på det mer ”hands on”. 

Annabel Aroka brinner för innovation och har varit med i många innovationssammanhang som hackathons och innovationstävlingar. Hon tycker att det utgör bryggan mellan att titta på de tekniker och teknologier som finns och se på hur de kan användas för att lösa behov. 

– Jag gjorde ett internship på Statens tjänstepensionsverk, SPV, och tittade på blockkedjeteknik och hur det kan användas i svenska myndighetsvärlden, med utgångspunkt i pensions- och försäkringsbranschen. Efter det var det extra kul att komma fram till en frågeställning där vi kunde kombinera båda delar.

Tillsammans med en klasskompis skriver hon examensarbetet hos Sveriges konsumenter som granskar branscher ur ett konsumentperspektiv. De tittar på användningen av datadrivna teknologier, främst AI och machine learning, hur de används och påverkar konsumenter vid köp av försäkringar. 

Vad behöver IT/tech-branschen göra för att attrahera fler kvinnor?
– En attitydförändring redan i tidig ålder. Fram till högstadiet är killar och tjejer lika intresserade av teknik. Sedan händer något och tjejerna blir mindre intresserade. Hur får vi tjejer att identifiera sig med annat än den stereotypa bilden av IT-branschen? Går det att ha fler dimensioner? Begreppet om vad ett IT-jobb innebär behöver spridas. Barn idag vet vad till exempel en bagare, frisör och läkare gör men inte vad en programmerare eller tekniker gör – för det är svårare att formulera. 

I Amsterdam genomförde Annabel Aroka ett projekt, tillsammans med barn, i vilket en programmerbar robot konstruerades. Barnen byggde ihop den av stora komponenter efter en manual och det fanns flera spel och narrativ kring roboten. 

– Barnen upptäckte ”jag kan få roboten att dansa genom att sätta på två sensorer eller nu kan jag köra race med den” vilket ledde till frågor som ”hur programmerar jag den så att den går att styra?”. De kom in i programmeringstänket på ett lättsamt och fantasifullt sätt, berättar Annabel Aroka.

Vad tar du med dig från evenemanget årets Tech-tjej?
– Mycket inspiration från det utvidgade nätverket med fantastiska tjejer som vill samma sak, speciellt när det gäller inkludering, mångfald och jämlikhet i en bransch som idag är väldigt mansdominerad.

Vad vill du arbeta med i framtiden?
– Innovation på något sätt, identifiera behov och lösa det på kreativa sätt, gärna för humanitära syften. Värderingarna i företaget behöver existera i det dagliga arbetet, inte bara stå som ”buzz words” i en strategisk plan. Att prata om att mångfald och inkludering är viktigt men att det också märks, hörs och känns är det viktiga för mig. 

Vinnaren av Årets tech-tjej 2021 blev Matilda Andersson. 
Intervju med Matilda Andresson