”Spel är en viktig kulturyttring”

Datorspel avfärdas ofta som meningslöst slöseri med tid. Men förutom att underhålla kan spel också vara lärorika, utvecklande, sociala och fungera som hjälpmedel. På en växande global marknad är svenska spelutvecklare särskilt attraktiva.

Mirjam Palosaari Eladhari. Foto: Åse Karlén.
Mirjam Palosaari Eladhari. Foto: Åse Karlén.

– Mitt forskningsintresse kretsar kring meningsfulla spelupplevelser – hur de kan skapas, och hur vi kan förstå dem. Spel är en oerhört viktig kulturyttring, slår docent Mirjam Palosaari Eladhari fast.

Hon ingår sedan ett och ett halvt år tillbaka i ett kluster av forskare och lärare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Tillsammans bygger de ny, forskningsbaserad kunskap som ligger till grund för de kurser som framtidens spelutvecklare läser på DSV.

Mirjam Palosaari Eladhari har en bakgrund som litteraturvetare, programmerare på spelföretag och spelutvecklare i egen regi, med arbetslivserfarenhet från Japan, Malta, USA och Sverige. Hennes passion för spel är tydlig, och som forskare ser hon möjligheter att göra skillnad.

– Det finns en allmän bild av att spel bara är meningslöst och våldsamt. Den bilden stämmer inte med verkligheten. Spel är en enormt viktig del i många människors liv. Som akademiker vill jag bredda bilden, allt annat skulle vara tjänstefel.

Uppslagsverk för spelbegrepp

För närvarande deltar Mirjam Palosaari Eladhari i flera olika projekt som handlar om att utnyttja ny teknik i spelsammanhang, skapa innovativ speldesign, och främja individuellt meningsfulla spelupplevelser. Ett projekt i startgroparna fokuserar på hur förstärkt verklighet (AR) och sakernas internet (IoT) kan underlätta för människor med kognitiva funktionsnedsättningar.

De senaste två åren har hon även ägnat mycket tid åt ett EU-finansierat mastodontprojekt. Det ska resultera i en encyklopedi över interaktivt berättande, utgiven av förlaget Routledge.

– Interaktivt berättande handlar om hur man som spelare kan påverka vad som händer i spelet, hur historien ska fortskrida. Fältet är egentligen inte särskilt ungt, men det råder begreppsförvirring bland oss forskare. När vi träffas på konferenser måste vi alltid börja med att reda ut vad vi menar med olika begrepp.

Berättande är allmänmänskligt, konstaterar Palosaari Eladhari, men det finns många olika traditioner och begreppsapparater. Filmmakare har sitt språk, litteraturvetare ett annat, och romanförfattare ett tredje. När spelvetare lånar begrepp från olika berättartraditioner blir resultatet förvirring.

– Jag ingår i ledningsgruppen för encyklopediprojektet där 164 forskare från 38 länder ska samlas kring definitioner av centrala begrepp. Det kommer att bli en utdragen reviewprocess…

– Jag tror faktiskt inte att alla kommer kunna enas. Men när definitionerna är skrivna har vi i alla fall något att utgå ifrån när vi bråkar vidare, säger Mirjam Palosaari Eladhari med ett leende.

Själv skriver hon om begreppet ”retelling” i uppslagsverket. Det handlar om hur vi återberättar våra spelupplevelser för andra, till exempel i informella samtal, noveller, teckningar, serier och sociala medier.

– Det här är något som de stora spelföretagen håller koll på. Retellings ger dem ledtrådar om hur de ska gå vidare med spelet. Det kan vara att en bikaraktär visar sig trigga igång en massa känslor hos spelarna, och därför är värd att utveckla. Eller tvärtom, att en superviktig del i handlingen gick spelarna helt förbi. Då kanske spelutvecklarna behöver tänka om.

– Inom forskningen kan spelares återberättelser öka vår förståelse av spel och interaktiva medier, säger hon.

Svensk succé på global marknad

”Det svenska spelundret” har varit ett begrepp under ganska många år. Svenska spelföretag har skördat enorma framgångar och flera initiativ har lanserats för att realisera hela tillväxtpotentialen. Nyligen sjösatte Vinnova en nationell kraftsamling där en mängd aktörer från spelsverige ingår. Mirjam Palosaari Eladhari representerar landets östra delar.

– Jag tror att Stockholm fortfarande har flest spelföretag per capita i världen, möjligen ligger Silicon Valley bättre till, säger hon.

Den globala spelbranschen skriker efter kompetenta medarbetare och DSVs studenter får ofta jobb innan de ens har hunnit avsluta utbildningen. Förutom forskningsbaserad kunskap vill Palosaari Eladhari skicka med dem erfarenheter från industrin.

– Det är jätteroligt att undervisa om spelmekanik och speldesign, det är sådant som jag brinner för. Jag bjuder också in internationella gästföreläsare som delar med sig av konkreta exempel, både från akademi och näringsliv.

I dag kan AI användas för spelutveckling där människa och maskin ingår i ett kreativt samarbete.

– ”Computational creativity” är ett eget fält där AI används som en slags kreativ assistent. Om du till exempel vill skapa en karta i ett spel kan den artificiella intelligensen föreslå en design. Du kan sedan komma med synpunkter och få nya förslag utifrån dina idéer.

– Med AI-stöd kan spelkaraktärer framstå som att de har verkliga känslor. Och dagens AI kan till och med skapa spel på egen hand. Hur roliga de blir är upp till spelaren att avgöra, men helt klart går utvecklingen framåt, säger Mirjam Palosaari Eladhari.

Studenterna skapar egna världar

David Söderström. Foto: Åse Karlén.
David Söderström. Foto: Åse Karlén.

Hennes kollega David Söderström är ansvarig för DSVs kandidatprogram i datorspelsutveckling. Han håller med om att spelutvecklingen går framåt med stora kliv.

– Det händer väldigt mycket hela tiden, det gäller att hålla sig à jour. Det är lätt att ha spelutveckling som hobby trots att vi också jobbar med det tillsammans med studenterna varje dag, säger David Söderström.

Han menar att svenska spelutvecklare ligger i framkant, och är eftertraktade på den globala arbetsmarknaden. De anses tekniskt kunniga, noggranna och duktiga på hantverket. Dessutom har de förståelse för människan som ska spela spelet.

– Våra studenter är extremt kreativa. Som spelutvecklare måste du ha kunskap inom många olika områden, som arkitektur, pedagogik, estetik, teknik, design, tillgänglighet, berättarkonst och marknadsföring. På utbildningen får studenterna lära sig programmering, speldesign, 3D-modellering, ljussättning och ljud. De skapar hela världar, konstaterar David Söderström.

Kontaktuppgifter och mer info

Kontakta Mirjam Palosaari Eladhari: mirjam@dsv.su.se
Kontakta David Söderström: ids@dsv.su.se

Läs mer om Mirjam Palosaari Eladharis forskning

Läs mer om kandidatprogrammet i datorspelsutveckling

Text: Åse Karlén