Boken är ett resultat av forskningsprojektet ”Genus och nation i kalla krigets spår: Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv” som genomfördes av samma forskare och avslutades för något år sedan. De fyra har alla olika akademisk bakgrund, men möttes i sitt intresse för kalla kriget. Mattias Frihammar minns hur de kom igång.

Mattias Frihammar. Foto: Henning Brüllhoff.

- Vi noterade alla att kalla kriget dök upp i de mest skilda sammanhang och blev intresserade av relationen mellan minnesskapande och säkerhetspolitik. En fråga vi gärna ville ha svar på var vad som händer när hotfulla och skrämmande minnen omvandlas till bevarandevärt kulturarv. Vi förstod att detta var ett forskningsområde där våra skilda kompetenser från arkitekturhistoria, etnologi, genusvetenskap, statsvetenskap och internationella relationer kunde komplettera varandra och generera ny kunskap.

I Göteborg häpnade vi inför Aeroseums enorma bergrum och att autentiska stridsflyg användes som lekplatser för barn.

Fascinerande kulturarv över hela landet

Under sitt arbete gjorde forskargruppen flera resor runt om i landet där de besökte militära kulturarvsplatser av olika slag.

Är det någon av dessa platser som gjorde ett särskilt starkt intryck?

- Vi tyckte att alla platser var intressanta och spännande, fast på olika sätt. På Gotland fångade Bungenäs vårt intresse med fritidshus i bunkermiljö och en långt dragen kalla kriget-estetik. I Göteborg häpnade vi inför Aeroseums enorma bergrum och att autentiska stridsflyg användes som lekplatser för barn. I norr fanns Kalixlinjens museum med ofantliga mängder av berättelser, minnen och militärfordon. Även kalla kriget-utställningen på Flygvapenmuseum i Linköping fascinerade oss, där producenterna arbetat med både ironi och drastisk humor. Åkturen i bandvagnen på Arsenalen i Strängnäs är också svår att glömma.

Foto: Författarna

Förnyat intresse för kalla kriget

Under 90-talet ansågs kalla kriget överspelat, men nu hänvisar många till denna period för att dra paralleller till vad som pågår i världen idag.

Har ni märkt av detta nyuppväckta intresse i ert arbete?

- I allra högsta grad. Kalla kriget verkar dyka upp i de mest skiftande sammanhang då nya hotbilder och upprustning diskuteras. Faktum är att vi blivit överraskade både av hur ofta referenser till perioden förekommer, och hur kalla kriget kan vara både lockande och signalera hot och rädsla.

Vad önskar ni framför allt att läsaren ska få ut av den här boken?

- Vi vill peka på att kulturarv inte är något som bara är oförargligt och trevligt, och att det är viktigt med en medvetenhet om att historien kan skrivas på en mängd olika sätt. Vi hoppas att våra exempel och analyser ska visa hur berättelser från det förflutna kan användas för att legitimera olika politiska projekt, inte minst när det handlar om säkerhetspolitiska vägval.

Om boken hos förlaget (Makadam)

Från vänster: Cecilia Åse, Maria Wendt, Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson. Foto: Henning Brüllhoff.