”Tillsammans slår vi hål på fördomar varje dag”
Vilka får egentligen läsa genusvetenskap? Tor Rotmark är student på kandidatprogrammet i genusvetenskap och skrivande och misstänker att det finns förutfattade meningar om ämnet. Men han är övertygad om att många olika röster bara kan stärka utbildningen och har själv valt den för att få lära sig att skriva om människor på ett engagerat sätt.
Hur kom det sig att du sökte dig till genusvetenskapen på Stockholms universitet?
- Min pappa läste genusvetenskap när han var ung och jag har alltid varit intresserad av feminism och hbtq-frågor. Jag gick allmän linje på folkhögskola i tre år och när jag sedan ville läsa vidare på universitetet var detta drömutbildningen. Jag hittade den strax innan den öppnade.
Varför just detta program?
- Jag har alltid tyckt om att skriva och gick också en kurs i kreativt skrivande på folkhögskolan. Jag vill lära mig att skriva om människor på ett engagerande sätt för att kunna förmedla det engagemang jag själv känner inför människor.
Vad hade du för förväntningar på programmet innan ni började?
- För mig var den här kombinationen av genusvetenskap och skrivande en typ av spetskompetens som jag gärna ville ha. Jag uppfattade det som en utbildning som ligger i tiden, och föreningen av ämnen passade mig perfekt.
Det är inte så vanligt med program som kombinerar vetenskapliga studier med mer kreativa arbetsmoment. Varför behövs det en utbildning för både genusvetenskap och skrivande, enligt dig?
- I och med att det ingår en praktikkurs på programmet erbjuder denna utbildning något mer än en möjlighet att fördjupa sig i ett intresse. Här får vi även chans att skapa kontakter och kopplingar till ett framtida arbetsliv, det är i alla fall min förhoppning.
Du läser nu den andra terminen av totalt sex. Vilket är ditt helhetsintryck av utbildningen så här långt?
- Eftersom universitetsstudier är helt nytt för mig och jag behöver ordentligt med förberedelsetid är det lite av en utmaning. Jag har ibland upplevt att det kan vara svårt att få information om kommande tentor, eller att få veta vilka pluggstrategier jag bör använda. Men jag är medveten om att det till viss del beror på att programmet är helt nytt, och att få göra en tenta som aldrig givits förut är också rätt coolt, så det finns två sidor av det myntet. Sedan har vi också väldigt kul tillsammans. Vi har en fin, välkomnande och tillåtande stämning. Man har stort stöd av gruppen, och vi diskuterar regelbundet undervisningen och kursinnehållet.
Det känns som att programstudierna ger oss ingångar till flera olika platser i samhället.
Har du några tankar om vad du skulle vilja arbeta med i framtiden?
- Drömmen är att arbeta inom hbtq-journalistik, typ på tidningen QX eller liknande. Men Jämställdhetsmyndigheten är också en möjlig arbetsplats. Jag tycker även att det intressant med maskuliniteter, så att arbeta med exempelvis mäns hälsa vore också spännande. Det känns som att programstudierna ger oss ingångar till flera olika platser i samhället.
Har du några tips till en student som är nyfiken på programmet?
- Våga satsa! Det kan nog finnas fördomar om vilka som pluggar genus, men vi som läser på programmet slår hål på dessa fördomar tillsammans varje dag. Det finns så många olika vägar in i ämnet och vi behöver den mångfalden i gruppen för att kunna skapa givande diskussioner.
Senast uppdaterad: 10 mars 2025
Sidansvarig: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
