Disputation: "Mental health after migration to Sweden"

Disputation

Datum: torsdag 5 maj 2022

Tid: 10.00 – 13.00

Plats: Hörsal 4, Albanovägen 18 samt online via Zoom

Torsdagen 5 maj 2022 försvarar Helena Honkaniemi sin avhandling "Mental health after migration to Sweden: The role of the social determinants of health".

Helena Honkaniemi. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

Torsdagen 5 maj kl 10:00 försvarar Helena Honkaniemi sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet (disputationen sker på engelska).

Plats:

Hörsal 4, Hus 2 (Albanovägen 18), samt online via Zoom.

Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line)

Länk till Webinarium via Zoom:
https://stockholmuniversity.zoom.us/s/63406194577

Opponent:

Professor Seeromanie Harding, Department of Population Health Sciences, King's College London, UK.

Handledare:

Professor Mikael Rostila, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Docent Sol Pía Juárez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Professor Srinivasa Vittal Katikireddi, Institutionen för folkhälsovetenskap samt MRC/CSO Social and Public Health Sciences Unit, University of Glasgow, UK.

Sammanfattning

Helena Honkaniemi, detalj av framsida

Migranter har ofta sämre psykisk hälsa efter invandring jämfört med inrikes födda i Sverige. Genom att använda enkätdata, registerinformation och tidigare publicerade studier undersöker denna avhandling skillnader i psykisk hälsa mellan olika migrantgrupper och inrikes födda och hur vistelsetid i landet, integration och specifikt födelseland påverkar dessa skillnader. I de fem ingående delstudierna studeras också betydelsen av olika närliggande (individuella) och avlägsna (strukturella) bestämningsfaktorer för migranters psykiska hälsa.  

I Studie I undersöktes självskattad psykiska hälsobesvär bland migranter efter ålder vid invandringen och vistelsetid i landet. Högre ålder vid invandringen och längre vistelsetid i landet innebar i genomsnitt ökad risk för psykisk ohälsa särskilt bland migranter från länder utanför Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) regioner. Skillnader i psykisk hälsa förklarades till stor del av låg socioekonomisk position, bristfälligasociala kontakter och utsatthet för diskriminering.

I Studie II studerades variationer i utskrivning av psykofarmaka i blandäktenskap som en proxy för integrationsnivå. Störst risk för utskrivning av psykofarmaka återfanns i äktenskap bestående av utrikesfödda makar medan risken var lägre i blandäktenskap dvs. bland migranter gifta med en inrikes född partner. Bland utrikesfödda kvinnor försvann sambanden efter justering för socioekonomiska- och sociala förhållanden inom äktenskapet vilket inte var fallet för utrikesfödda män.

I Studie III undersöktes den internationella litteraturen kring effekter av icke hälsorelaterade policys på migranters hälsa genom en systematisk översikt. Översikten visade att restriktiv migrations- och integrationspolitik ökade risken för självskattade hälsobesvär och psykisk ohälsa bland migranter. En generös integrationspolitik visade sig däremot ha en positiv inverkan på migranters psykiska hälsa.  

I Studie IV studerades införandet av en svensk föräldraledighetsreform under 1995 som syftar till att uppmuntra ett utökat uttag av föräldraledighet bland fäder (pappadagar), och dess konsekvenser för migranters psykiska hälsa. Både utrikesfödda och inrikes födda fäder ökade sitt uttag av föräldradagar till följd av reformen. Utrikesfödda fäder, och särskilt de födda utanför OECD regionerna eller med en utrikesfödd partner, uppvisade en minskning av psykiatrisk slutenvård till följd av reformen.

I Studie V undersöktes effekterna av en annan svensk föräldraledighetsreform under 2012, som innebär en månads samtidig föräldraledighet för båda föräldrarna (dubbeldagar) och dess konsekvenser för deras psykiska hälsa. Både inrikes födda och utrikesfödda fäder utökade sitt uttag av föräldradagar till följd av reformen. Inrikes födda fäder och deras partners uppvisade minskad användning av psykofarmaka och utökat psykiatrisk öppenvårdutnyttjande till följd av reformen.   

Resultaten från denna avhandling visar att den psykiska hälsan hos migranter i Sverige har en dynamisk karaktär och att flera olika sociala bestämningsfaktorer i mottagarlandet är av betydelse för deras psykiska hälsotillstånd. De olika delstudierna ger empiriskt stöd för att ålder vid invandringen, vistelsetid i landet och integrationsnivån är faktorer av stor betydelse för den psykiska hälsan bland utrikesfödda. Såväl närliggande sociala bestämningsfaktorer, som socioekonomisk position och sociala kontakter, och avlägsna bestämningsfaktorer, som välfärdsprogram och migrations politik, har betydelse för migranters psykiska hälsa. Sammantaget visar denna avhandling att skillnader i psykisk hälsa efter födelseland påverkas av sociala faktorer i mottagarlandet vilket därmed också innebär att det är möjligt att påverka föreliggande ojämlikheter.