Foto: Privat

Fredagen 10 juni kl 10:00 försvarar Devy Lysandra Elling sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet (disputationen sker på engelska).
Plats: Hörsal 4, Hus 2 (Albanovägen 18), samt online via Zoom.

Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line)

Länk till Webinarium via Zoom:
https://stockholmuniversity.zoom.us/s/66017743828

Opponent

Professor Jeanette Westman, Marie Cederschiöld Högskola, Stockholm.

Handledare

Fil dr Kristina Sundqvist, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Professor Peter Wennberg, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Docent Ylva Brännström Almquist, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Sammanfattning

Devy Lysandra Elling: Detaljbild av framsida

En betydande andel av riskkonsumenter av alkohol finns i arbetskraften vilket tyder på att arbetsplatsen kan ge möjligheter att förebygga och minska riskkonsumtion av alkohol i ett tidigt skede. Ett alkoholförebyggande program med flera komponenter, s.k. ‘APMaT’ (engelsk förkortning för alkoholpolicy och utbildningstillfällen för chefer), designades och levererades av Alna, en organisation som tillhandahåller förebyggande insatser kring riskbeteende. Denna avhandling är en utvärdering av APMaT kring dess effektivitet genom att använda enkätdata både på chefs- och medarbetarnivåer.

Studie I beskrev de sociodemografiska, arbets- och hälsorelaterade faktorerna bland chefer avseende deras benägenhet att genomföra insatser och deras kunskaper kring alkoholpolicy. Dessutom undersöktes sambandet mellan benägenhet att genomföra tidiga insatser och kunskaperna kring alkoholpolicy. Antalet underanställda hade ett starkt samband med både chefers benägenhet att genomföra insatser och kunskaperna kring alkoholpolicy, och att ett positivt graderat samband konstaterats mellan chefers benägenhet att genomföra tidiga insatser och deras alkoholpolicykunskap. Resultaten tyder på att chefers individuella faktorer kan ha betydelse för potentiella handlingar att genomföra tidiga insatser.

Studie II utvärderade effektiviteten av APMaT genom att fokusera på förändringar i benägenhet att genomföra tidiga insatser bland chefer vid ettårsuppföljningstid. Resultaten tyder på att APMaT är effektiv till en viss del för att öka benägenhet att genomföra insatser genom ökat självförtroende att påbörja ett samtal med sina medarbetare, vilket kan öka sannolikheten att genomföra tidiga insatser i ett tidigt skede.

Studie III utvärderade effektiviteten av APMaT ytterligare genom att undersöka förändringar i riskkonsumtionen av alkohol bland medarbetare vid ettårsuppföljningstid. Denna studie gav inte en stark empirisk evidens för att stödja effektiviteten av APMaT gällande riskkonsumtion av alkohol med den innevarande uppföljningstiden.

Med tanke på det blandade stödet av effektiviteten som tillhandahölls av Studier II och III, beskrev Studie IV chefers uppfattningar kring potentiella hinder i utspridningen av arbetsplatsens alkoholpolicy som är en viktig del av APMaT då chefer förväntades att underlätta dess implementering igenom hela arbetsplatsen. Osäkerheter och en mångfald av organisationshinder uppfattades som förhinder i utspridningen av arbetsplatsens alkoholpolicy.

Denna avhandling belyser komplexiteten i leveransen och implementeringen av en insats i en komplex och dynamisk miljö, såsom arbetsplatsen. Resultaten föreslog att den alkoholförebyggandeinsatsen, APMaT, kan vara effektiv om att förändra chefers attityd dock kunde inga konkreta effekter bland medarbetares riskkonsumtion av alkohol påvisades. Studierna har dock bidragit med kunskaper för utvecklingen av framtida arbetsplatsrelaterade förebyggande program.

Välkomna!