Lauren Bishop, Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: Privat

Fredagen 13 januari 2023 kl. 10:00 försvarar Lauren Bishop sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet (disputationen sker på engelska).

Plats

Hörsal 3, Albanovägen 18, Campus Albano, samt online via Zoom.

Länk till Webinarium via Zoom:

https://stockholmuniversity.zoom.us/s/62547262452

Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line)

Opponent

Docent Heta Moustgaard, Institutet för humaniora och samhällsvetenskap vid Helsingfors universitet, Finland.

Handledare

Huvudhandledare:
Docent Ylva B. Almquist, Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet

Bihandledare:

Professor Viveca Östberg, Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet
Anders Ledberg, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet
Docent Kieron Barclay, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet
Enrique Acosta, forskare vid Centre d’Estudis Demogràfics i Barcelona, Spanien samt Max Planck Institute for Demographic Research i Rostock, Tyskland.

Sammanfattning

Hälsorelaterade riskbeteenden formar och formas av de människor som vi interagerar med över livsloppet. Bruk av substanser, såsom alkohol eller narkotika, är en sådan typ av beteende. Trots detta undersöks substansbruk ofta som ett individuellt fenomen. Utifrån detta perspektiv har det visat sig att överdriven alkoholkonsumtion, användning av illegala droger och missbruk av receptbelagda läkemedel tillsammans utgör en ledande orsak till förebyggbara skador, allvarlig sjukdom och för tidig död. Genom att inte ta hänsyn till att substansbruk som leder till hälsokonsekvenser (hädanefter substansmissbruk) sker i en social kontext, riskerar vi dock att underskatta den faktiska sjukdomsbörda som följer av substansmissbruk. Baserad på en svensk kohort som föddes 1953, och med utgångspunkt i konceptet ’sammanflätade liv’, innehåller den här avhandlingen fyra empiriska studier av sociala relationer och substansmissbruk.

Varje studie analyserar sambandet mellan substansmissbruk och vänner, föräldrar, syskon, partners respektive barn. Studie I undersökte huruvida ogynnsamma uppväxtvillkor i två kontexter, nämligen i den egna familjen respektive vännernas familjer vid 13 års ålder, utgjorde riskfaktorer för senare substansmissbruk. Ogynnsamma uppväxtvillkor visade sig ha tydliga samband till senare substansmissbruk i bägge fall. Studie II fokuserade på skillnader i syskons substansmissbruk under vuxenlivet som en funktion av syskonordning. Resultaten pekade på att eventuella skillnader förklarades bättre av faktorer kopplade till ursprungsfamiljen. Studie III undersökte effekterna av substansmissbruk på förändringar i civilstånd, och fann att dessa förändringar prediceras av en tidigare historia av substansmissbruk samt att substansmissbruk kan öka risken för skilsmässa. Slutligen, med ett fokus på förändringar i psykotropisk läkemedelsförskrivning hos föräldrar i relation till barnens sjukhusinläggning på grund av substansmissbruk, visade Studie IV att stressfyllda livshändelser hos barn kan ha negativa konsekvenser för deras mödrars psykiska hälsa. Sammantaget visar resultaten från avhandlingen att faktorer inom såväl ursprungsfamiljen som den egna familjen har potentialen att påverka och påverkas av substansmissbruk över hela livsloppet. Slutsatsen som dras är att substansmissbruk varken börjar, eller slutar, med individen. Givet detta bör åtgärder som syftar till att stärka folkhälsan närma sig frågan om substansmissbruk utifrån förståelsen av att liv är sammanflätade.

Cover art: Elizabeth Ilana Christy, 2022